Vad är trygghetsöverenskommelsen

Omställningsstudiestödet är ett ekonomiskt stöd till individer som vill stärka sin ställning på arbetsmarknaden utifrån arbetsmarknadens behov av kompetens genom studier.

Omställningsstudiestödet är skilt från studiemedelssystemet. Det innebär att du kan ansöka om omställningsstudiestöd även om du har använt upp dina veckor med det reguljära studiemedlet.

Du kan få omställningsstudiestöd tidigast från och med det år du fyller 27 år. Den övre åldersgränsen är olika för bidraget och lånet. Lånet kan du som längst få till och med det år du fyller 60 år. Bidraget kan du få till och med året du fyller 62, men efter året du fyller 60 år kan du bara få det i som längst 10 veckor.

Det finns två övergripande villkor du behöver uppfylla för att kunna söka omställningsstudiestöd. Det handlar dels om att du ska vara etablerad på arbetsmarknaden och dels om att du ska uppfylla aktualitetsvillkoret, det vill säga att du har en aktuell förankring på arbetsmarknaden.

Kravet på etablering och förankring på arbetsmarknaden innebär att du måste ha arbetat minst 96 månader (8 år) av de senaste 14 åren. Du måste ha arbetat minst 12 månader av de senaste 24 månaderna innan ansökan kom in till CSN. Du ska i genomsnitt ha arbetat minst 16 timmar per vecka varje månad.

Du kan räkna arbetad tid från och med det år du fyllde 19 år. Arbetet ska ha varit din huvudsysselsättning under de åtta åren.

Om du får annan slags ersättning som till exempel föräldrapenning eller sjukpenning gäller andra villkor.

Omställningsstudiestödet kan sökas både av dig som är anställd eller egenföretagare oavsett anställningsform och oavsett om du är tjänstledig från din nuvarande anställning eller arbetssökande.

Alla svenska utbildningar som är studiemedelsberättigade kan ge rätt till omställningsstudiestöd. Det innebär att du kan läsa utbildningar på universitet, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola. Även utbildningar som en omställningsorganisation finansierar kan ge rätt till omställningsstudiestöd.

Det innebär att du som omfattas av kollektivavtal kan få tillgång till ett utökat utbud av utbildningar. Det är precis som i dag möjligt att söka det vanliga studiemedlet för utbildningar som inte bedöms stärka din ställning på arbetsmarknaden.

Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden utifrån arbetsmarknadens behov. Det kan alltså inte handla om utbildning av hobbykaraktär. Det krävs att omställningsorganisationen genom ett så kallat yttrande bedömer att utbildningen skulle stärka din ställning på arbetsmarknaden för att du ska kunna ta del av det generösare studiemedlet.

Här kan du läsa mer om vilka utbildningar som ger rätt till studiestöd.

Du kan få omställningsstudiestöd för upp till 44 veckors heltidsstudier (två terminer). Veckorna kan tas ut i följd eller spridas ut över en längre tid. Enligt förslaget ska det gå att få omställningsstudiestöd för studier på heltid (100 procent) och deltid (75, 60, 50, 40 och 20 procent av heltid).

I praktiken innebär detta att om du till exempel studerar på 20 procent, så måste du studera i minst fem veckor. Veckorna behöver inte vara sammanhängande, utan kan vara spridda över en längre tid.

För att kunna få omställningsstudiestöd måste du enligt förslaget läsa en utbildning som motsvarar minst en veckas heltidsstudier.

Efter året du fyller 60 år kan du bara få bidrag för studier i som längst tio veckor.

Läs mer om vad som gäller för olika åldersgrupper hos CSN.

Hitta och kontakta din omställningsorganisation.

Vilken omställningsorganisation du omfattas av genom din arbetsgivare beror på vilken bransch du arbetar i och vilket kollektivavtal som gäller hos din arbetsgivare. 

Om du är anställd hos en arbetsgivare utan kollektivavtal ska du istället kontakta den offentliga omställningsorganisationen vid Kammarkollegiet.

Hos omställningsorganisationen får du hjälp med rådgivning och vägledning. Baserat på dina förutsättningar får du stöd att hitta utbildning eller andra insatser som är lämpliga för omställning eller kompetensutveckling.

Omställningsorganisationen lämnar också ett yttrande om ditt behov av utbildning kopplat till arbetsmarknadens behov.

Du ansöker själv till CSN och bilägger det yttrande du har fått från din omställningsorganisation. CSN beslutar om du har rätt till omställningsstudiestöd, baserat på yttrandet från omställningsorganisationen.

Omställningsorganisationer stöttar medarbetare och arbetsgivare vid omställning och kompetensutveckling. Många kollektivavtal innehåller rätt till stöd från en omställningsorganisation. 

Du som har en arbetsgivare som inte har tecknat ett kollektivavtal kommer att kunna få grundläggande stöd av en ny offentlig omställningsorganisation som ska inrättas vid Kammarkollegiet.

Hitta din omställningsorganisation

Vilken omställningsorganisation du ska vända dig till beror på vilken bransch du arbetar i och vilket kollektivavtal du omfattas av.

I avsnittet nedan hittar du mer information och länkar till de omställningsorganisationer Akavias medlemmar vanligen omfattas av.

Om du är osäker på vilket kollektivavtal du omfattas av kan du även hitta din omställningsorganisation.

Omställningsorganisationer

Trygghetsrådet (TRS)

För tjänstemän inom den privata sektorn.

Avtalsparter är PTK, Arbetsgivaralliansen och Svensk Scenkonst.

Trygghetsrådet (TRR)

För tjänstemän inom den privata sektorn.

Avtalsparter är Svenskt Näringsliv och PTK.

Trygghetsstiftelsen

För anställda inom det statliga avtalsområdet. Avtalsparter är Arbetsgivarverket, Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) S/P/O, Saco-S och SEKO. 

Omställningsfonden

För anställda inom kommuner, regioner samt kommunalförbund och företag som är anslutna till Sobona. Parter är Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sobona, Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR), Kommunal samt AkademikerAlliansen. 

Trygghetsrådet Fastigo (P) I o K

Omfattar tjänstemän på företag anslutna till Fastigo, fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation.

Avtalsparter i I-avtalet är Fastigo och Unionen, Ledarna, och AiF (Akademikerförbunden inom Fastigo är Sveriges Ingenjörer, Akademikerförbundt SSR, Akavia, och Sveriges Arkitekter.

Avtalsparter i K-avtalet är Fastigo och Vision, Ledarna och AiF (Akademikerförbunden inom Fastigo är Sveriges Ingenjörer, Akademikerförbundt SSR, Akavia, och Sveriges Arkitekter).

Trygghetsfonderna

KFS-företagens Trygghetsfond 

För anställda i kommunnära företag, ägda av kommuner/landsting eller helt eller delvis privatägda; medlemmar i Sobona som tidigare hörde till KFS. Avtalsparter är KFS, Kommunal, SEKO m.fl.

Kyrkans Trygghetsråd 

För anställda inom Svenska Kyrkan. Avtalsparter är Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Kommunal, Vision, Kyrkans Akademikerförbund, Akademikerförbundet SSR, Akavia, Lärarförbundet, samt Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

Offentliga omställningsorganisationen

Trygghetsrådet (TRS)

För tjänstemän inom den privata sektorn.

Avtalsparter är PTK, Arbetsgivaralliansen och Svensk Scenkonst.

Trygghetsrådet (TRR)

För tjänstemän inom den privata sektorn.

Avtalsparter är Svenskt Näringsliv och PTK.

Trygghetsstiftelsen

För anställda inom det statliga avtalsområdet. Avtalsparter är Arbetsgivarverket, Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) S/P/O, Saco-S och SEKO. 

Omställningsfonden

För anställda inom kommuner, regioner samt kommunalförbund och företag som är anslutna till Sobona. Parter är Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sobona, Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR), Kommunal samt AkademikerAlliansen. 

Trygghetsrådet Fastigo (P) I o K

Omfattar tjänstemän på företag anslutna till Fastigo, fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation.

Avtalsparter i I-avtalet är Fastigo och Unionen, Ledarna, och AiF (Akademikerförbunden inom Fastigo är Sveriges Ingenjörer, Akademikerförbundt SSR, Akavia, och Sveriges Arkitekter.

Avtalsparter i K-avtalet är Fastigo och Vision, Ledarna och AiF (Akademikerförbunden inom Fastigo är Sveriges Ingenjörer, Akademikerförbundt SSR, Akavia, och Sveriges Arkitekter).

Trygghetsfonderna

KFS-företagens Trygghetsfond 

För anställda i kommunnära företag, ägda av kommuner/landsting eller helt eller delvis privatägda; medlemmar i Sobona som tidigare hörde till KFS. Avtalsparter är KFS, Kommunal, SEKO m.fl.

Kyrkans Trygghetsråd 

För anställda inom Svenska Kyrkan. Avtalsparter är Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Kommunal, Vision, Kyrkans Akademikerförbund, Akademikerförbundet SSR, Akavia, Lärarförbundet, samt Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd.

Offentliga omställningsorganisationen

För dig som saknar kollektivavtal.

Omställningsstudiestöd består av både bidrag och lån. Hur mycket du kan få och låna beror på vilken inkomst du har sedan tidigare. Bidraget ska motsvara 80 procent av det inkomstbortfall du får när du går ner i tid eller avslutar ditt arbete för att börja studera, upp till ett maxbelopp. Maxbeloppet är 80 procent av 4,5 inkomstbasbelopp, vilket under 2022 motsvarar 21 298 kronor per månad, före skatt.

Utöver bidraget kan du ta ett omställningsstudielån. Lånet ska täcka skillnaden mellan de bidrag du får efter skatt och ditt inkomstbortfall efter skatt. Du kan som mest få omställningsstudielån motsvarande 63 procent av den skillnaden, multiplicerat med omfattningen för omställningsstudiestödet. Men även här finns ett maxbelopp. Maxbeloppet för lånet är 12 514 kronor per månad räknat på 2022 års belopp (5,98 procent av prisbasbeloppet).

Tanken med lånet är att du ska kunna ha ungefär samma inkomst efter skatt under studietiden som du har när du arbetar. För den som kommer att omfattas av huvudavtalet och har en lön över taket för det statliga bidraget kompletteras den statliga ersättningen med ett så kallat kompletterande studiestöd.

För en ekonomichef med en månadslön på 65 000 kronor ger omställningsstudiestödet i form av bidrag och kompletterande studiestöd via kollektivavtal totalt 42 250 kronor exklusive lån.

För en jurist med en månadslön på 54 000 kronor omställningsstudiestödet i form av bidrag och kompletterande studiestöd via kollektivavtal totalt 35 100 kronor exklusive lån.

Här hittar du fler räkneexempel.

Hur mycket du får i lån beror också på din inkomst. En månadsinkomst på 30 000 kronor i månaden innebär att du kan låna 5 481 kronor i månaden. En månadsinkomst på 50 000 kronor innebär att du kan låna 12 514 kronor i månaden.

Här hittar du fler räkneexempel.

För dig som väljer att studera på deltid innebär en månadslön på 50 000 kronor att du kan få 4 091 kronor i bidrag och 2 474 kronor i lån om du studerar på 20 procent.

Till skillnad från det ”ursprungliga” studiemedlet är bidraget skattepliktigt, så CSN kommer att dra av preliminärskatt innan de betalar ut pengarna. Bidraget är därmed pensionsgrundande för allmän pension. (Källa: CSN)

Rätten till studieledighet regleras i Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Där framgår att den som har varit anställd minst sex månader eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren ska beviljas ledighet.

Arbetsgivaren kan dock skjuta upp studieledighet som överstiger en arbetsvecka i upp till sex månader från ansökningstillfället. I sådant fall ska arbetstagaren genast underrättas om beslutet och skälen för detta. Ledighet som sammanlagt motsvarar högst en arbetsvecka får skjutas upp i högst två veckor.

Enligt förslaget ska det vara möjligt att arbeta på deltid samtidigt som du studerar med omställnings¬studiestöd. Det finns ingen inkomstgräns (fribelopp) för hur mycket du får tjäna samtidigt som du har omställnings¬studiestöd.

Däremot kan du bara få omställnings¬studiestöd för den tid som du inte arbetar. Det innebär att om du arbetar på 50 procent så kan du bara få omställnings¬studiestöd på 50 procent av heltid, även om studietakten är på heltid (100 procent).

Om du har studerat med omställnings­studiestöd och sedan ansöker om omställningsstudiestöd på nytt kommer CSN att kontrollera om du har klarat tillräckligt med studieresultat. För att få studiestöd på nytt måste du ha klarat ett visst antal poäng eller kurser. Enligt förslaget ska kravet på studieresultat inom omställningsstudiestödet vara samma som för studiemedel och studiestartsstöd.

Det är CSN som beviljar omställningsstudiestöd.  Vid prövningen ska CSN lägga särskild vikt vid ett yttrande från en registrerad omställningsorganisation.

Vilken omställningsorganisation du omfattas av beror på vilken bransch du arbetar i och vilket kollektivavtal som gäller hos din arbetsgivare. Hitta din omställningsorganisation genom att skriva in din arbetsgivares organisationsnummer.

Om du är anställd hos en arbetsgivare utan kollektivavtal ska du istället kontakta den offentliga omställningsorganisationen vid Kammarkollegiets.

Du kan inte få omställningsstudiestöd för utbildningar som din arbetsgivare bör ordna för att du ska klara dina ordinarie arbetsuppgifter, eller som enbart syftar till att lösa kompetensbehov hos en specifik arbetsgivare. Du kan heller inte få omställningsstudiestöd för studier av hobbykaraktär.

CSN beslutar om du får stöd och baserar det bland annat på yttrande från en omställningsorganisation. Utbildningen ska stärka din framtida ställning på arbetsmarknaden. Det kan innebära att du fördjupar eller breddar din kunskap. Den behöver inte vara knuten till det som du just nu arbetar med.

Exakt vad detta innebär i form av vilka utbildningar som kommer att godkännas och inte, kommer att växa fram i praxis när CSN fattar sina beslut. Sådan kompetensutveckling som du behöver för att vara rustad för ditt nuvarande arbete, ska din arbetsgivare stå för.

Om du är anställd och tjänstledig på grund av att du studerar med omställningsstudiestöd ska du fortsatt vara yrkesverksam medlem i Akavia för att säkerställa att inkomstförsäkringen ingår i ditt medlemskap. Skulle du bli uppsagd under din tjänstledighet stöttar vi dig med medlemsrådgivning och förhandlingshjälp.

Tjänar du under 18 000 kronor per månad kan du ansöka om reducerad avgift.

Ja, det kan du. Veckorna med omställnings­studiestöd har enligt förslaget ingen koppling till antalet veckor med studiemedel.

Fullt utbyggt beräknas statens budgeterade utgifter för omställningsstudiestödet vara mellan 6 och 9 miljarder per år. Omställningsstudiestödet kommer att kunna lämnas i mån av tillgängliga medel. När systemet planeras vara fullt utbyggt år 2026 beräknas i genomsnitt runt 44 000 personer per år kunna beviljas omställningsstudiestöd.

Pengarna ska fördelas mellan studerande som arbetar eller senast har arbetat huvudsakligen i privat sektor och studerande som arbetar eller senast har arbetat huvudsakligen i offentlig sektor. Fördelningen av medel mellan de två grupperna ska avspegla andelen arbetande i privat respektive offentlig sektor.

Du som har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller personliga skäl och som i rätt tid (det vill säga enligt preskriptionstid i LAS och eventuellt gällande kollektivavtal) och genom Akavia underrättat arbetsgivaren om ogiltigförklaring av uppsägningen kan ta del av den kompletterande arbetslöshetsersättningen enligt Trygghetsöverenskommelsen. Akavia måste alltså företräda dig i tvisten om uppsägningen.

Den är som mest 80 procent av 1,4 inkomstbasbelopp. För 2022 innebär det att maxersättningen är 99 400 kronor (inkomstbasbeloppet för 2022 är 71 000 kronor).

Ersättningen betalas ut som längst under 300 dagar. Utbetalningen startar från och med din första arbetslösa dag efter karenstiden i arbetslöshetsförsäkringen.