Arbetstidsregler
Ordinarie arbetstid
Din ordinarie arbetstid får inte överstiga 40 timmar i veckan. Om det skulle behövas på grund av arbetets natur eller övriga arbetsförhållanden får arbetstiden dock uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor. Det betyder att din ordinarie arbetstid kan förläggas så att du till exempel jobbar 60 timmar ena veckan och 20 timmar andra veckan. Den sammanlagda arbetstiden under varje sjudagarsperiod får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en fyramånadersperiod. Arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila).
Jourtid
Jourtid innebär att du, när arbetets natur kräver det, finns tillgänglig för att jobba vid behov. Jourtid får tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en fyraveckorsperiod, eller 50 timmar under en kalendermånad. Om du utför arbete för arbetsgivarens räkning anses det dock inte vara jourtid utan räknas i stället som övertid.
Övertid
Med övertid menas arbetstid som överstiger ordinarie arbets- eller jourtid. Kompensationsledighet som tas ut när du har jobbat övertid likställs med ordinarie arbets- eller jourtid. Det betyder att om du under en arbetsvecka jobbar 20 timmar och tar kompensationsledigt 20 timmar skulle all övrig arbetstid kunna räknas som övertid. När det finns särskilt behov av utökad arbetstid får övertid tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod, eller 50 timmar under en kalendermånad. Övertiden får dock inte överstiga 200 timmar under ett kalenderår. Tänk på att kollektivavtal kan innehålla andra regler. Ta reda på mer.
Mertid
Mertid gäller dig som jobbar deltid. Mertid innebär arbetstid som överstiger din ordinarie arbets- och jourtid. Om det finns behov av utökad arbetstid får arbetsgivaren beordra mertid med högst 200 timmar under ett kalenderår.
Det finns även något som kallas nödfallsmertid, som kan tas ut under samma omständigheter som gäller för nödfallsövertid. Den sammanlagda arbetstiden under varje sjudagarsperiod får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en fyramånadersperiod. Semester och sjukfrånvaro när du skulle ha jobbat likställs med arbetstid när den sammanlagda arbetstiden räknas ut.
Arbetstidens förläggning
Hur arbetstiden förläggs ingår i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Naturligtvis måste arbetsgivaren följa de begränsningar som finns i arbetstidslagen eller eventuellt kollektivavtal.
Om arbetsgivaren vill göra förändringar rörande den ordinarie arbets- eller jourtidens förläggning måste hen lämna besked om det minst två veckor i förväg. Beskedet får lämnas kortare tid i förväg om verksamhetens art eller händelser som inte kunnat förutses ger anledning till det.
Dygnsvila
Dygnsvila innebär att du ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar. Tillfälliga avvikelser får dock göras. Det gäller om det uppstår något särskilt förhållande som arbetsgivaren inte har kunnat förutse. Då har du rätt till motsvarande kompensationsledighet.
I dygnsvilan ska tiden mellan midnatt och klockan 05 ingå. Avvikelse får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas under dessa tider.
Veckovila
Veckovila innebär att du har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod. Till veckovilan räknas inte beredskapstid då du får befinna dig utanför arbetsplatsen men måste stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete om behov uppkommer.
Veckovilan ska i största möjliga mån förläggas till veckoslutet. Avvikelser från kravet på veckovila får göras under samma förutsättningar som för dygnsvila.
Behöver du hjälp med att reda ut vad som gäller för just dig?
Kontakta Akavias medlemsrådgivning om du behöver råd och stöd.