De fyra stegen i systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är en strategisk process som ytterst syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen men används lika mycket för att vidareutveckla och förbättra en redan god arbetsmiljö. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2001:1) är arbetsgivaren är ytterst ansvarig för arbetsmiljön och det förebyggande arbetet är grunden för allt arbetsmiljöarbete.

Den strategiska processen SAM är ett metodstöd för arbetsgivare att:

• Identifiera och åtgärda risker tidigt

  SAM hjälper till att tidigt upptäcka och göra något åt både fysiska och psykosociala risker, som kan påverka medarbetarnas välbefinnande och säkerhet.

• Skapa bättre arbetsförhållanden

  Genom SAM kan man förebygga stress kan, minska sjukskrivningar och skapa en positiv arbetsmiljö.

• Stärka ekonomisk hållbarhet

  Goda arbetsförhållanden är en central del av organisationens finansiella stabilitet. Trygga och välfungerande arbetsplatser har generellt lägre personalomsättning, lättare att attrahera kompetens och förutsättningar att generera goda resultat.

• Skapa ordning och reda

  SAM hjälper till att organisera arbetsmiljöarbetet och säkerställer att alla relevanta aspekter hanteras.

• Främja trivsel, engagemang och prestationer

  Med en säker och trivsam arbetsmiljö ökar förutsättningarna för att medarbetares engagemang och prestationer stärks.

Systematiskt arbetsmiljöarbete – arbetsgivarens ansvar

Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren ansvarar också för att det finns den företagsvård som arbetsförhållandena kräver. Arbetsmiljölagen anger att förhållandena ska upprätthållas genom samverkan mellan den anställde och arbetsgivaren. Vanligtvis sker detta inom ramen för det löpande arbetet, men det kan också göras genom att man bildar skyddskommittéer och/eller utser skyddsombud.

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren ansvarig för att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten så att en god arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren ska också utreda arbetsskador, analysera arbetsmiljörisker och vidta åtgärder. Att upprätta handlingsplaner och dokumentation samt ansvara för arbetsanpassning och rehabilitering ingår också i ansvaret

Tips! Prevents checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) består av fyra centrala steg:

1. Undersök arbetsmiljön

   Först och främst behöver arbetsgivaren ta reda på vilka regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter som gäller för verksamheten. Genom kontinuerlig kartläggning av fysiska och psykosociala risker, tillsammans med medarbetare och skyddsombud, identifieras områden som kräver åtgärder. Kartläggning och undersökning av arbetsmiljön kan göras med medarbetarenkäter, skyddsronder, utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar.

2. Bedöm risker

   Baserat på undersökningen ska arbetsgivaren göra en skriftlig bedömning av risker för ohälsa och olycksfall inklusive riskernas allvarlighetsgrad, som kan drabba de anställda. Detta gäller även vid förändring av verksamheten. För att kunna göra relevanta och korrekta riskbedömningar om fysiska, organisatoriska och sociala faktorers påverkan krävs kunskap.

3. Genomför åtgärder

   Riskerna i arbetsmiljön ska åtgärdas, antingen omedelbart eller genom att läggas till i en handlingsplan, beroende av hur allvarliga riskerna är. Handlingsplanen bör tydligt ange vad som ska göras, vem som är ansvarig och när det ska kontrolleras. Hur allvarliga riskerna bedöms vara avgör prioriteringen.

4. Följ upp

   Arbetsgivaren bör kontinuerligt följa upp genomförda åtgärder och utvärdera deras effektivitet. Vid behov kompletteras åtgärdsplanen.

För att lyckas SAM-processen och det systematiska arbetsmiljöarbetet är etablerade rutiner avgörande. Det är viktigt att dokumentera arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning och årlig uppföljning för företag med tio anställda eller fler.

Ta del av Arbetsmiljöverkets guide för en bättre arbetsmiljö och använd dig av vårt urval av checklistor, enkäter och utbildningar som stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Checklistor och mallar för arbetsmiljöarbete inom privat sektor

• Prevent: Undersök arbetsmiljön med checklistor och enkäter
• Prevent: Mallar för systematiskt arbetsmiljöarbete
• Prevent: Kom igång med systematiskt arbetsmiljöarbete

Utbildning och material för arbetsmiljöarbete inom statlig sektor

• Partsrådet: Artiklar och videos om arbetsmiljö
• Partsrådet: Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete

Verktyg och checklistor för arbetsmiljöarbete inom kommunal sektor

• Suntarbetsliv: Checklistor och skyddsronder
• Suntarbetsliv: Verktyg och utbildningar
• Suntarbetsliv: Samverkstan

Vad innebär företagshälsovård?

Företagshälsovården är en viktig oberoende resurs som arbetsgivare kan och rekommenderas använda för att utveckla och underhålla arbetsmiljöarbetet i verksamheten. En väl genomförd upphandling av företagshälsovården lägger grunden till ett framgångsrikt samarbete kring arbetsmiljöfrågor.

Varför och när behövs företagshälsovård?

Arbetsgivare anlitar företagshälsovård eller motsvarande, som en del av sitt arbetsmiljöarbete. Företagshälsovården syftar till att fungera som en oberoende resurs för arbetsgivaren i förebyggande och åtgärdande insatser. Företagshälsovårdaktören kan ofta bistå i det mer övergripande systematiska arbetsmiljöarbetet, bland annat genom om att bidra med kunskap om sambandet mellan arbetsmiljö, organisation, verksamhet och de anställdas hälsa. Det är inte ovanligt att företagshälsovården kan bistå i utredningar av anmälningar om kränkande särbehandling och i konflikthantering.

Vad är viktigt i arbetet med företagshälsovården?

I valet av företagshälsovård är dokumenterad, bred kompetens och relevant branschkunskap viktiga faktorer i kombination med hög professionalism och expertis i riskförebyggande, arbetsplatsförlagd rehabilitering, arbetsanpassning och omställning.

Företagshälsovården ska ha kontinuerlig kontakt med arbetsplatsen och bland annat arbeta med förebyggande insatser. Arbetsgivarens avtal med företagshälsovården bör bygga på långsiktighet och på behov som identifierats i det långsiktiga arbetsmiljöarbetet, för att fokuserat utveckla och förbättra arbetsmiljön över tid.