Intervju med Gilbert Fontana, utredare på Saco
Har Sveriges akademiker en rimlig livslön?
– Ja, en akademisk utbildning är generellt sett privatekonomiskt lönsam. Samtidigt finns det en väldigt stor variation. Ungefär en tredjedel av de utbildningar Saco undersöker är olönsamma, några utbildningar har en låg lönsamhet och vissa utbildningar har en relativt hög lönsamhet.
Hur är lönsamheten för Akavias professioner?
– Flera av Akavias professioner har generellt ganska bra livslöner. I toppen ligger både juristutbildningen och ekonomiutbildningar som har höga livslöner. Även systemvetare har en högre avkastning än genomsnittet.
Varför ligger dessa utbildningar så pass högt?
– Det finns flera förklaringar. I grund och botten beror det såklart på att det finns en efterfrågan på dessa kompetenser. Det handlar förmodligen även om vilka sektorer man arbetar i; dessa utbildningar är väldigt breda och leder till jobb inom flera sektorer och i nästan alla branscher, vilket gör en konkurrenskraftig.
Men något som också är viktigt är att – i synnerhet ekonomi- och juristutbildningar – ger en bra grund för att ta välbetalda positioner, chefstjänster och så vidare, något som är väldigt viktigt för att kunna göra lönekarriär.
För några av Akavias professioner såsom samhällsvetare och personalvetare, ligger livslönen något lägre än snittet. Hur kommer det sig?
– Det är svårt att spekulera i vad det beror på. Det kan handla om vilken sektor man arbetar i. Kanske jobbar samhällsvetare och HR i sektorer som generellt ger lägre löner. Det kan också bero på vilka möjligheter till karriärutveckling som finns inom vissa branscher, men även hos specifika företag och organisationer.
Sacos rapport beskriver att det finns färre karriärmöjligheter inom de yrken som har en låg avkastning. Är det ett mönster ni även ser hos de grupper som har lägre avkastning även om den inte är negativ?
– Generellt har vi en sammanpressad lönestruktur i Sverige och tittar vi på de grupper som har en olönsam eller en låg avkastning finns de oftast inom offentlig sektor, där karriärmöjligheterna kan vara lite sämre. Det kan också vara så att dessa utbildningar har en smalare arbetsmarknad, där man bara möter ett fåtal arbetsgivare. Då blir lönespridningen mindre och livslönen lägre.
Vilka förändringar behöver vi se, politiska och samhälleliga, för att förbättra lönsamheten?
– Tittar vi på utbildningar som har en låg avkastning eller är olönsamma behöver arbetsgivare ta ett större ansvar att erbjuda karriärmöjligheter och fortbildning under hela arbetslivet. Även att skapa möjligheter för specialisttjänster eller ledartjänster som kan leda till en lönekarriär.
Det finns även reformer och förändringar som kan träffa olika för olika grupper. För professioner med hög livslön, såsom jurister och ekonomer, kan en lägre marginalskatt vara viktigt. Nu har även avtrappningen av jobbskatteavdraget tagits bort, något som kan träffa flera av Akavias grupper.
Finns jämförelser med andra länder, hur står Sverige sig internationellt gällande livslöner?
– OECDs undersökningar av lönepremier och livslöner visar att Sverige ligger ganska lågt i ett internationellt perspektiv, avkastningen på högre utbildning är lägre i Sverige än i många andra länder. Det är problematiskt. Samtidigt ska man komma ihåg att det är nettolöner som jämförs och i Sverige har vi en större välfärd och högre skatt. Det är dock bekymmersamt om svensk utbildning inte är tillräckligt lönsam, vi skulle behöva värdera akademiker högre.
Både för att attrahera utländsk arbetskraft, och för att få fler att stanna i Sverige, eller?
– Ja, både de anledningarna är viktiga. Annars förlorar vi toppkompetens om vi inte betalar tillräckligt höga löner. Det vore intressant att undersöka vilka professioner som försvinner utomlands. Vilka som emigrerar och vad är det för typ av akademiker. Jag önskar jag får tid för det någon dag!
Hur ser avkastningen ut över tid? Går vissa löner åt ett visst håll, uppåt eller neråt?
– Det är alltid lite lurigt att jämföra olika år, för vi har gjort vissa förändringar och ändrat vissa antaganden. Men generellt kan man säga att de grupper som är olönsamma nu har även historiskt varit mer eller mindre olönsamma, förändringarna över tid är ganska små. Strukturerna är trögrörliga och livslönen förändrar sig lite från år till år.
Har Saco någon uppfattning om det skiljer sig ekonomiskt att läsa en master istället för att ta en kandidat?
– Saco har tidigare gjort lönepremiestudier då vi enbart tittar på avkastningen av utbildning i form av lön. (Till skillnad från livslönerapporten där vi väger in många andra faktorer såsom skatt, studiemedel, pension med mera). I lönepremiestudier tittar vi på vad ytterligare år av utbildning ger för avkastning.
Generellt ser vi att längre utbildning ger högre avkastning, men premien på de längsta utbildningarna har fallit över tid. Ska man vara krass är det inte säkert att det är mer lönsamt att läsa en master jämfört med en kandidat, framför allt inte om man tar hänsyn till kostnader för utbildning såsom utebliven inkomst och studielån. Det beror på att utbildningssystemet har förändrats. Idag är det mer vanligt att läsa en femårig utbildning än vad det var tidigare, eftersom utbudet av längre utbildningar är större numera. Samtidigt är de som har läst en femåring utbildning i genomsnitt yngre, vilket påverkar löneläget. Det finns alltså en demografisk effekt.
Finns det några könsmässiga skillnader i livslönerna?
– Saco har tidigare sett att livslönen för män är högre än för kvinnor, där högutbildade män i genomsnitt har en högre livslön än högutbildade kvinnor.
Däremot är avkastningen på utbildning högre för kvinnor. När vi jämför gruppen högutbildade män med gruppen män som har en gymnasieutbildning, och jämför högutbildade kvinnor med kvinnor som har läst en gymnasieutbildning, har kvinnor en bättre avkastning på sin högskoleutbildning. Men det beror på att kvinnor utan högskoleutbildning har en ganska låg livslön. Därför blir avkastningen för kvinnor relativt högre, även om de har en lägre livslön än män.
Varför tar Saco fram livslönerapporter?
– Vitsen med rapporten är att visa på den privatekonomiska avkastningen av en utbildning, men rapporten kan också vara ett stöd i studievalets funderingar kring avkastning och livslön.
Samtidigt finns det annat än lön som har betydelse i valet av utbildning. Studenter bör inte välja bort en utbildning som verkar kul och spännande och som leder till drömjobbet, även om livslönen är lite lägre. Välj både med hjärta och hjärna!