För många svenskar är tjänstemannens opartiskhet en självklarhet, liksom att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan ifrågasättande och påtryckningar. Samtidigt ser vi att många tjänstemän beskriver en oro och utsatthet för olika former av otillbörlig påverkan i form av hot, våld och trakasserier i arbetet. Till och från ifrågasätts opolitiska tjänstemän och tjänstemannarollen. I Sverige förekom nyligen uppgifter om en politiker som upprättat listor över tjänstemän som uttryckt sina åsikter.
Det rapporteras också om ökad politisk inblandning i styrning av tjänstemän i andra länder. Ett exempel är Ungern, där regeringen har stärkt sin kontroll över rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, vilket har begränsat tjänstemännens självständighet och lett till minskad transparens. Vi har också tagit del av Elon Musks ifrågasättande av tjänstemännens betydelse och behovet av dem i projektet Doge; Department of government effeciency, vars mål är att ”rensa bort byråkrati och omstrukturera den amerikanska statsapparaten”.
I Akavias senaste medlemspanel ställdes frågan om medlemmar i statlig och kommunal sektor upplever att deras opartiskhet ifrågasätts av allmänhet, politiker eller media. Endast 50 procent av medlemmarna svarade att de aldrig upplever detta och 45 procent att det händer ibland eller sällan. Av de som upplevde påverkan menade närmare 50 procent att politiker påverkar opartiskheten. Dessa uppgifter behöver tas på allvar och omgående undersökas närmare för att åtgärdas.
Påtryckningar på och försök till påverkan av tjänstemännen i yrkesutövningen kan leda till konsekvenser på många olika sätt, utöver att det undergräver vår demokratiska ordning, tilliten och respekten för den. Det kan i sin tur kan orsaka social instabilitet och minska sammanhållningen i samhället. Det kan också få direkta konsekvenser i form av exempelvis svårigheter att rekrytera kvalificerade medarbetare till uppdrag som är avgörande för att samhället ska fungera.
