Tjänstemännens ovärderliga roll i försvaret av Sverige

Även om du som tjänsteman inte är krigsplacerad är du en viktig del av Sveriges försvar; Sveriges psykologiska försvar. Tjänstemän i offentlig sektor har ett särskilt viktigt uppdrag i det psykologiska försvaret genom att delge allmänheten bekräftad information som går att lita på.

Desinformation och propaganda har alltid funnits men möjligheterna att effektivt sprida information har ökat i takt med utvecklingen av digitala plattformar. Detta ställer nya krav på oss som mottagare att vara uppmärksamma och källkritiska. Om vi misslyckas med att identifiera desinformation kan vi dessutom lätt förstärka effekten genom att sprida budskap som är vinklade, förvrängda eller rent av felaktiga.

En av fyra av Akavias medlemmar som arbetar som opolitisk tjänsteman upplever att desinformation, som syftar till att påverka den egna myndigheten eller förvaltningen, förekommer i ens arbete. En av tre uppger samtidigt att de inte har verktyg eller tillräckligt med kunskap för att identifiera desinformation. Intressant nog är medlemmar inom statlig sektor betydligt nöjdare med arbetsgivarens arbete kring dessa frågor än medlemmar i kommunal eller regional sektor.

”Vi lever i en orolig tid” är en fras som vi har vant oss vid, särskilt efter att den amerikanska administrationen vänt Europa ryggen och fått skillnaderna mellan regionerna att framstå som större än någonsin. Den ekonomiska osäkerheten, den omkull-vända världsordningen och de statliga miljardlånen för att rusta för framtiden, är högt uppe på dagordningen. I detta osäkra, snabbt skiftande landskap av åsikter, skapas en möjlighet för de aktörer som vill söndra och splittra oss. Målet? Att vi ska sluta lita på varandra och börja ifrågasätta offentliga aktörer.

Aktörer som vill att vi ska sluta lita på varandra väljer sina mål med omsorg. Det är enklare att söndra och splittra om det redan finns en polarisering i en viss fråga. När det inte finns en gemensam överenskommen väg framåt eller ens en delad verklighetsuppfattning riskerar sakfrågan att bli utsatt för en påverkanskampanj med syfte att få åsiktsskiljaktigheterna att framstå som större än vad de faktiskt är.

Ett exempel är när det förra året uppdagades att ett ryskt kommunikationsföretag med kopplingar till Kreml försökt påverkar utgången i Europaparlamentsvalet. Genom 34 miljoner kommentarer och 40 000 videoklipp i sociala medier försökte företaget påverka opinionen i känsliga samhällsfrågor. Liknande försök pågår kontinuerligt, men inte alla påverkanskampanjer blir röjda.

Nyligen lanserade Myndigheten för psykologiskt försvar Förmågeportalen som ska hjälpa organisationer att stärka sin beredskap och förmåga att agera vid otillbörlig informationspåverkan. Genom portalen lärs bland annat ut hur en kan identifiera riskområden för informationspåverkan inom sin organisation samt vilka tekniker främmande makt använder för att påverka människors beslut i olika frågor.

Att påverka informationslandskapet eller narrativet i vissa frågor är ett kraftfullt verktyg för främmande makt. Det är också effektivt eftersom vissa mål kan uppnås utan att använda militära medel. För alla oss som är en del av det psykologiska försvaret är det viktigt att fortbilda sig och stärka sin motståndskraft för att inte låta sig påverkas av manipulerad eller felaktig information. I takt med att nyhetssnurran rör sig allt snabbare blir det allt viktigare att förhålla sig kritiskt till information och ställa sig frågan: ”Vem eller vilka tjänar på detta budskap?”