Dialog kring omsorgsansvar nyckel till minskad stress

Akavias senaste arbetsmiljöundersökning visar att dubbelt så många kvinnor som män har varit sjukskrivna från arbetet det senaste året på grund av arbetsrelaterad stress. Kvinnor upplever också sin arbetsmiljö som sämre än män, har högre stressnivå och upplever i högre utsträckning att arbetet kräver så mycket energi och engagemang att det påverkar övriga livet negativt.

En viktig nyckel till minskad stress är dialog både på jobbet och hemma samt en arbetsgivare som engagerar sig i frågan om de osynliga omsorgsuppgifterna på kontoret.

Forskning visar att kvinnor i genomsnitt utför fem till sex timmar mer obetalt hemarbete per vecka än sina manliga partners, ett känt faktum som kan bidra till stress. Mindre känt är att kvinnor även utför mer obetalt omsorgsarbete på arbetsplatsen. Det kan handla om att ta mötesanteckningar, städa det gemensamma köket, trösta ledsna kollegor, uppmärksamma födelsedagar och ordna personalfester. Kvinnor lägger upp till 200 fler timmar per år på detta ofta icke-meriterande arbete än sina manliga kollegor.

Kvinnor både tilldelas och tar frivilligt på sig dessa arbetsuppgifter i högre grad än män. Forskning visar att kvinnor som undviker dessa uppgifter kan drabbas av negativa konsekvenser som sämre arbetsutvärderingar och minskad popularitet på arbetsplatsen. När kvinnor lägger mer tid än män på dessa sysslor påverkas deras ordinarie arbetsuppgifter och karriärmöjligheter negativt.

Arbetsgivare bör synliggöra och premiera omsorgsarbetet i högre utsträckning - men också se till att den här typen av arbete fördelas på fler, där även männen hör till de som bidrar. Ett första steg är att tydligt skilja på de kärnuppgifter och de extra uppgifter som förekommer på arbetsplatsen. Genom att införa en rotationsprincip kan ansvaret för uppgifterna fördelas mer jämlikt mellan alla anställda, vilket skapar en mer inkluderande arbetsmiljö

För att ytterligare stärka omsorgsarbetets status kan arbetsgivare integrera det i arbetsutvärderingar och erkänna dess värde vid lönesamtal. Att premiera dessa insatser genom exempelvis ledig tid, ersättning eller officiellt erkännande kan bidra till att förändra normer och incitament.

Ett annat viktigt verktyg är att öka medvetenhet om omedvetna biaser och könsbundna arbetsmönster. Genom att främja en kultur där det är socialt accepterat att tacka nej till icke-meriterande uppgifter kan arbetsplatsen bli mer jämställd.

Slutligen kan arbetsgivare minska bördan på de anställda genom att överväga att anställa personer som utför delar av omsorgsarbetet, exempelvis administratörer och assistenter för uppgifter som mötesanteckningar och avtackningar, samt anlita facility-tjänster för exempelvis inköp av fika och köksarbete.

Enligt Akavias undersökning blir kvinnor oftare störda på kontoret, medan män oftare kan arbeta ostört. Detta kan bero på att kvinnor distraheras av det obetalda omsorgsarbetet de förväntas utföra. Undersökningen visar också att kvinnor och män arbetar hemifrån i ungefär samma utsträckning, men fler kvinnor än män uppger att de har lättare att fokusera hemma.

Forskning visar att män oftare väljer arbeten som kräver hög tillgänglighet och är mindre flexibla, så kallade ”greedy jobs”. Dessa positioner kräver närvaro även utanför ordinarie arbetstimmar, vilket gör det svårare att bidra i hemmet. När den ena partnern tar ett sådant arbete, tvingas den andra att välja en mer flexibel tjänst för att få ihop vardagen. Detta leder ofta till att kvinnor väljer lägre betalda, men mer flexibla arbeten.

Ytterligare en anledning till att kvinnor tar en större omsorgsbörda hemma och därmed riskerar att hamna efter i karriären är socialförsäkringssystemets utformning. Reglerna för SGI, den sjukpenninggrundande inkomsten, innebär att kvinnor som får flera barn inom en viss tidsram kan behålla samma SGI som innan föräldraledigheten. Kvinnor har därmed inte något incitament att gå tillbaka till arbetslivet mellan föräldraledigheterna. Det kan, i högre utsträckning än för män, hålla kvinnor borta från arbetsmarknaden i längre perioder och minska möjligheten att göra karriär.

Baserat på forskningsläget och medlemmarnas svar i arbetsmiljöundersökningen, föreslår Akavia:

• Att arbetsgivare systematiskt bör analysera och kartlägga det obetalda omsorgsarbetet på kontoret och se till att det fördelas jämnt mellan könen. Lokalfacket kan bistå i detta arbete med hjälp av följande verktyg.
• Att arbetsgivare med tillräckliga resurser anställer personer som kan utföra delar av omsorgsarbetet, samt anlitar facility-tjänster för andra uppgifter.
• Att arbetsgivare bör undersöka alternativa sätt att organisera arbetet för medarbetare med höga tillgänglighetskrav, såsom uppdelad jour, job sharing och arbete i team för att minska sårbarheten.
• Att snabbhetspremien för SGI slopas, då den riskerar att hålla kvinnor borta från arbetsmarknaden i längre perioder och minskar chansen till karriärbyten.