Trots varningar om desinformation och påverkan inför EU-valet gick det bra och medborgarna har fortsatt förtroende för den parlamentariska demokratin.
De viktigaste valfrågorna för européerna handlade om ökade priser och levnadskostnader, den ekonomiska situationen och den internationella situationen. På fjärde plats hamnade demokrati och rättsstatsprincipen.
På svenskarnas dagordning stod däremot miljö och klimatförändringar högst. Därefter kom demokrati och rättsstatsprincipen, det internationella läget, socialt skydd, välfärd och tillgång till hälso- och sjukvård.
Källa: Europabarometer.
Högersvängen blev inte så stor som många hade förutspått inför Europaparlamentsvalet. De tre mittengrupperna; högergruppen EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE, har alltjämt majoritet. De lär fortsätta samarbeta för att få igenom nya EU-lagar och andra initiativ. Lyssna på en intressant eftervalsanalys.
Utvärderingar efter valet visar att stödet för EU och förtroendet för den parlamentariska demokratin är fortsatt högt. EU:s medborgare har generellt en fortsatt positiv bild av EU och är optimistiska till EU:s framtid.
Enligt Akavias undersökning känner medlemmarna ett stort engagemang för EU-frågor och 85 procent av medlemmarna planerade att rösta. Snart vet vi också hur många som faktiskt begav sig till valurnorna i juni.
Nästan 90 procent av Akavias medlemmar är väl inställda till det svenska medlemskapet i EU, yngre är mer positiva än äldre. Kommunikatörer och samhällsvetare tillhör de professioner som är mest uppskattande.
Samtidigt anser ungefär 70 procent av medlemmarna att förekomsten av desinformation har ökat det senaste halvåret. Det är en uppgift att ta på allvar och följa upp. Arbetet med att höja medvetandegraden kring risker för påverkan och att motverka desinformation, pågår för fullt både på EU-nivå och på nationell nivå.
Valdeltagandet var på nästan samma nivå som förra valet och EU-medborgarna uttrycker både stöd för EU och ett förtroende för den parlamentariska demokratin. För svensk del är det särskilt lovande ur ett demokratiperspektiv att valdeltagandet bland yngre var så högt.
Trots farhågor om desinformation, valfusk, fake news och polarisering vågar vi slå fast att det står bra till med demokratin i EU. Påverkansförsök och desinformation förekom visserligen, men i mindre omfattning och med lägre inflytande än vad många hade befarat och de utgjorde inte ett avgörande hot mot valresultatet eller demokratins funktion, menar en hoppfull analytikern.
Dessutom är röstviljan god och rättsstatliga principer rankas högt. Det bådar gott inför de kommande åren.
Bevakar hur EU-lagstiftning och regelverk påverkar svensk arbetsmarknad och svenska akademiker. Driver också för medlemmarnas räkning förvaltningspolitiska frågor som till exempel tjänstemannaansvaret i offentlig sektor.
