Vad händer nu när Donald Trump vunnit valet?

Anders Johnson, författare till bland annat boken ”50 historier om USA” och tidigare riksdagspolitiker, påminner om att det finns tydliga begränsningar i presidentens makt och att det har sina historiska skäl.

När presidentämbetet skapades fanns stora skiljelinjer kring hur stor makt de självständiga staterna ville lämna över till den federala nivåns presidentämbete. Därför är det främst inom ramen för internationella relationer och handel som presidentämbetets påverkan är som störst, menar Anders Johnsson.

Begränsningarna är dock något som Trump har varit starkt kritisk till och sannolikt kommer att utmana på olika sätt under sin presidentperiod.

I valrörelsen var Trump tydlig med sin ekonomiska agenda, men många bedömare anser att den är orealistisk. Frågan är hur mycket av den aviserade ekonomiska politiken som verkligen kommer att genomföras.

Trump återkommer som president med en ekonomisk agenda som är både radikal och oförutsägbar, enligt Elisabet Kopelman, makroekonom och expert på USAs ekonomi och FED, hos SEB.

Trump aviserade inför valet att han vill införa handelstullar på 60 procent gentemot Kina och i spannet 10 till 20 procent för resten av världen. Om det blir verklighet kan det innebära att den globala handeln tar omvägar kring USA, något som kan bli mer riskfullt för USA än för andra ekonomier, menar Elisabet Kopelman.

Om tullhöjningarna skulle genomföras fullt ut har Kommerskollegium räknat ut att svensk export till USA skulle kunna minska med 16 procent, främst inom fordonsindustrin och läkemedelsindustrin. Men för Sverige innebär Trumps agenda snarare en ökad risk för ett handelskrig som omfattar fler länder, med tilltagande handelstullar.

Elisabet Kopelman lyfter även risken för att Trumps expansiva finanspolitik skulle förvärra det redan stora underskottet i statsbudgeten. Bland annat planerar han skattesänkningar för att stimulera tillväxten och ge ekonomin en injektion, vilket på kort sikt kan gynna börsen. Men med en växande statsskuld riskerar USA:s ekonomiska stabilitet att undermineras, vilket i värsta fall kan leda till valutakris. Hon påpekar också att en försvagad tillit till institutionerna, särskilt centralbanken Federal Reserve (FED), kan ha långtgående konsekvenser för ekonomin. Kopelman menar att marknaden underskattar risken för den finansiella stabiliteten om Trumps handels- och ekonomiska agenda kommer genomföras fullt ut.

Under Trumps tidigare mandatperiod skedde en av de största omvälvningarna inom USA:s utrikespolitik. Gunilla Reischl, programchef och seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet med fokus på internationella klimat- och miljöfrågor, förväntar sig att Trump kommer fortsätta på en isolationistisk bana. Det innebär att USA kan dra sig tillbaka från internationella samarbeten, till exempel genom att minska engagemanget i NATO och dra sig ur Parisavtalet och andra klimatöverenskommelser. Det är samma riktning som under Trumps förra mandatperiod, men skillnaden är en påtagligt mer osäker omvärld med flera pågående krig och oroshärdar. Enligt Reischl innebär detta ett potentiellt vakuum i det globala ledarskapet, där andra länder kan få möjlighet att fylla det tomrum USA lämnar efter sig.

Trump har under valkampanjen varit tydlig med sin skepsis mot globala klimatavtal och ser dem som hinder för den amerikanska ekonomin. Även om USA:s egen klimatpåverkan fortfarande regleras i hög grad på delstatsnivå, framhåller Reischl att om USA kliver åt sidan i internationella samarbeten kan det skapa en dominoeffekt, där fler länder tar ett steg tillbaka från internationellt klimatarbete.

Ett återkommande tema under seminariet hos Akavia var demokratins framtid. Trumps tidigare administration medförde flera hot mot demokratin och alla tre experter är överens om att med färre aktörer runtomkring som ifrågasätter presidenten kommer  utvecklingen sannolikt att förvärras.

Kopelman uttrycker oro för att Trump, med sin skeptiska hållning gentemot oberoende institutioner som Centralbanken, kan försvaga det ekonomiska systemet. Hon ser en risk för att Trumps administration kommer vilja öka kontrollen över centralbanken Federal Reserve (FED) och därmed påverka räntesättningen på ett sätt som kan urholka centralbankens oberoende.

Reischl påpekar att utvecklingen som kan urholka tilliten till de demokratiska institutionerna, kan få allvarliga konsekvenser på lång sikt. Johnson menar att risken för att mobila unga amerikaner söker sig till delstater med likasinnade politiska åsikter kan leda till en ytterligare fragmentering inom landet, vilket kan öka den politiska spänningen framöver.  

Sammanfattningsvis är de tre experterna överens om att det råder stor osäkerhet inför Donald Trumps presidentperiod och att utvecklingen beror på i vilken grad han kommer att lyckas genomföra sin agenda.