Gå till Innehållet

Utblick 2025 – det här bör du ha ögonen på

2024 har kallats supervalåret då världens folkrikaste länder gått till val. Under 2025 får vi följa konsekvenserna av valen i omvärlden och vad som händer på närmare håll. Här är Akavias spaning på vad som kan vara bra att hålla under uppsikt kommande året.

Nya EU-kommissionens arbetsprogram

Det är fortfarande oklart exakt när nya EU-kommissionen tillträder, men sannolikt i slutet av 2024. Vid årsskiftet 2024/2025 presenteras EU-kommissionens arbetsprogram. I det framgår vilka frågor kommissionen ska prioritera under året och rör allt ifrån direktivförslag inom olika områden, till övergripande satsningar inom politiken. Arbetsprogrammet är ett bra sätt att hålla sig á jour med de konkreta planerna för det kommande året.

Svenska partierna fattar beslut om riktningen inför valet 2026

Ungefär två år innan valet brukar partierna staka ut riktningen för kommande val genom att ta beslut om politiska program. Redan 2024 har vissa arbetsbetsgrupper redovisat sina förslag, men vi kommer sannolikt att se fler under första halvåret. Socialdemokraterna har redan bjudit in till sin kongress 28 maj-1 juni i Göteborg och men datum för övriga partier är ännu inte aviserade.

Fortsatt svag konjunktur men ljusning i sikte

Den svaga konjunkturen och arbetsmarknaden väntas fortsätta under 2025, men prognosen är att det ljusnar under året. Inflationen ligger under målet och utgångspunkten är att Riksbanken fortsätter att sänka räntan fram till sommaren. Samtidigt beror svensk utveckling även fortsättningsvis på utvecklingen i omvärlden och risk för handelskrig eller en mer osäker geopolitisk utveckling.

Superavtalsåret

Avtalsrörelsen 2025 kommer att vara den största på länge med omförhandling av kollektivavtal som berör 3,4 miljoner anställda på stort sett hela arbetsmarknaden. De flesta av de 500 avtalen löper ut under våren medan bland annat avtal inom staten löper ut i höst. De senaste avtalsrörelserna har präglats av pandemin, inflation och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Nu väntar en avtalsrörelse som präglas av att de senaste årens höga inflation som har gröpt ur löntagarnas reallöner kraftigt.

Högtryck för remissinstanser när utredningar ska lämnas

Utredningsdirektiven har stått som spön i backen under mandatperiodens första år, ofta med relativt korta tidsramar. Mest högtryck är det från Justitiedepartementet som behandlar inte mindre än 44 av Statens offentliga utredningar (SOU). Därefter kommer Socialdepartementet och Finansdepartementet med 24 respektive 21 pågående utredningar (i skrivande stund).

Några intressanta utredningar vi håller ett extra öga på är:

  • Utvecklad utbildning för yrkesverksamma

    Omställningsstudiestödet skapar nya möjligheter på arbetsmarknaden. Den 29 april 2025 ska en utredning som ska se över delar av resurstilldelningssystemet och utbildningsutbud för högre utbildning kopplat till de nya behoven lämnas.
  • Hårdare tag mot korruption och tjänstefel?

    Utredningen om straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel ska presentera sitt betänkande senast den 25 juli 2025. Utredningen ska ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att tjänstefelsansvaret utvidgas till att omfatta även annat än åtgärder som vidtagits vid myndighetsutövning.

Nya lagar, förordningar, strategier och riktlinjer

Som vanligt kommer 2025 att innebära att politisk styrning i olika former implementeras.  Akavia har gjort ett urval av några som kan komma att få påverkan på arbetsmarknaden.

  • En ny arbetsmiljöstrategi

    Arbetslivet påverkas av många omvärldsförändringar; såsom distansarbete, arbetsrelaterad stress, digitalisering, brottslighet, grön omställning, utsatthet i arbetet och internationalisering. Regeringens nya arbetsmiljöstrategi, som presenteras 11 juni 2025, ska väga in alla dessa faktorer för att undersöka hur de påverkar dagens arbetsmiljö.
  • Ny inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring

    Den första oktober implementeras den nya arbetslöshetsförsäkringen som innebär en rad förändringar. Några förändringar är att arbetslöshetsförsäkringen kommer att baseras på inkomst istället för arbetstid, omfatta fler och det sker en avtrappning av ersättningen efter en tid.
  • Ny lag för cybersäkerhet

    Den ökade hotbilden mot informations- och nätverkssystem har föranlett tydligare regler för att skydda kritisk infrastruktur och stötta en trygg digital miljö. Den 1 januari 2025 föreslås cybersäkerhetslagen träda i kraft. Det så kallade NIS2-direktivet syftar till att höja cybersäkerheten inom EU genom att ställa tydligare krav på både riskanalyser och säkerhetsåtgärder, innebär strängare sanktioner och omfattar fler organisationer och sektorer än tidigare.
  • Fortsatt utveckling och reglering av AI i offentlig sektor 

    Myndigheten för Digital förvaltning och Integritetsskyddsmyndigheten ska ta fram riktlinjer för offentlig förvaltning som främjar att generativ AI används på ett effektivt, säkert och etiskt sätt. Riktlinjerna ska stötta anställda på statliga myndigheter, kommuner och regioner utifrån juridiska, säkerhetsmässiga och etiska perspektiv. Uppdraget redovisas den 20 januari 2025. Under våren kommer rapporten Artificiell intelligens i offentlig sektor: möjligheter och hinder, som utreder hur AI använts och kan användas i offentlig sektor samt hur utvecklingen påverkar behovet av arbetskraft. 
  • Tillgänglighet i privat sektor

    Den 28 juni 2025 implementeras tillgänglighetsdirektivet i privat sektor. Förslaget ska undanröja hinder på den inre marknaden och öka tillgängligheten till produkter och tjänster, framför allt för personer med funktionsnedsättning. Lagen innehåller bestämmelser som innebär att tjänster och information som erbjuds via en webbplats eller app ska vara tillgänglighetsanpassad. För offentlig sektor har lagen varit i kraft sedan 2019.

Och slutligen är 2025 även superledighetsåret.

Under 2025 ligger nämligen maximalt antal röda dagar på vardagar, vilket inte hänt sedan 2014.

Sakkunnig kontaktperson

Charlotte Tarschys / chefsekonom

Bevakar bland annat svensk löneutveckling och konjunkturläge. Ansvar för och fördjupar samverkan med andra fackförbund avseende ekonomiska frågor. Charlotte jobbar även med socialförsäkringsfrågor.