Kalla klimat ger hög tillit
Vår förmåga att lita på varandra och på myndigheter har bidragit till ett samhälle präglat av stabilitet och välstånd. I en demokrati är det framförallt två typer av tillit som lyfts fram som särskilt viktiga; social tillit, det vill säga människors tillit till andra människor, och politisk tillit, vilket handlar om medborgarnas förtroende för samhällsinstitutioner. Enligt forskaren Andreas Bergh visar vetenskapen att platser som Sverige, med hög variation i temperatur över året, har högre social tillit. Det kan förklaras genom att det har varit smart för människor att lära sig att samarbeta och lita på främlingar för att spara skörden över året och göra affärer med andra. Social tillit går delvis i arv över generationer och det är en relativt trögrörlig individuell attityd. Social tillit förklarar även variation i institutionell kvalitet. Samband finns, men det är osäkert hur kausaliteten ser ut. Samtidigt innebär exponering för sämre fungerande samhällsinstitutioner minskad tillit.
Tilliten i tider av förändring
När Sverige och omvärlden nu går igenom omvälvande förändringar uppkommer frågan huruvida tilliten i samhället påverkas. Sällan har så många olika faktorer utmanat tilliten samtidigt med nya möjligheter till desinformation med hjälp av social media och AI, gängkriminalitet med sprängningar i trappuppgångar, organiserad brottslighet som utnyttjar välfärdssystemen, ifrågasättande av statens beredskap att hantera kriser, ökad segregation, klyftan mellan stad och land, politisk polarisering, geopolitisk osäkerhet med ökat hot från Ryssland, politisk instabilitet i flera viktiga EU-länder och osäkerhet kopplat till USAs agerande med Trump som president.
Är vi på väg mot lägre tillit?
Det verkar hittills inte som om tilliten sjunker. SOM-insitutets mätningar sedan decennier tillbaka visar att tilliten, trots stora samhällsförändringar, har hållit sig hög. Både tilliten till andra människor och förtroendet för riksdagspolitiker har varit i princip oförändrad. Gällande den specifika frågan om organiserad brottslighet har oron visserligen ökat dramatiskt från 38 procent 2013 till 74 procent 2023. Däremot tycks den ökade oron, i enlighet med forskningen om trögrörlighet, inte ha påverkat den generella tilliten.
World Values Survey mäter det som kallas social tillit och placerar Sverige som nummer fyra på skalan över social tillit, tillsammans med de övriga nordiska länderna. Hela 57 procent av befolkningen räknades som ”höglitare” år 2019, att jämföras med 12 procent ”låglitare”. Enligt NORC, en motsvarighet till SOM-institutet vid University of Chicago, instämmer endast 30 procent av amerikanerna med påståendet att man i allmänhet kan lita på andra människor. De svenska nivåerna av social tillit är också mycket stabila över tid. År 1996 var andelen höglitare i SOM-undersökningen 58 procent och andelen låglitare 9 procent. Detta i kontrast till USA där andelen höglitare tydligt har minskat under samma period.
Högutbildade känner högre tillit
Samtidigt skiljer sig förstås nivån av tillit mellan grupper. Personer med högre utbildning känner generellt en högre nivå av tillit. Grupper som enligt SOM-undersökningen uppvisar något lägre tillit är exempelvis unga, lågutbildade, arbetslösa och utrikes födda. Samtidigt är det viktigt att nyansera. Jacob Borssén från Ungdomsbarometern pekar på att unga i större utsträckning fokuserar på individuella trygghetsaspekter och närhet till familjen snarare än långsiktiga samhällsfrågor, vilket kan påverka deras tillit till demokratin. Att öka ungas delaktighet i politiska och samhälleliga processer kan vara en nyckel för att vända trenden.
Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, poängterar att förtroendet för samhällets institutioner ligger på ungefär samma nivåer bland boende i utsatta områden som i andra områden. Det som sticker ut är i stället den sociala tilliten till andra människor, med mycket lägre social tillit än boende i andra områden. Samtidigt visar en analys av SOM-undersökningarna fram till 2020 att det finns väldigt litet stöd i Sverige för internationella teorier om att ökad mångkultur skulle vara skadligt för tilliten.
Politik och tillit – har vi varit naiva?
Det går även att se stora skillnader i tillit mellan olika partiers väljare, där Sverigedemokraterna sticker ut med tydligt lägre tillit till samhällets institutioner än övriga partiers väljare. Under senare år har det i den politiska debatten ofta lyfts att det offentliga visat för stor tillit eller att ”vi har varit naiva”. Uttrycket har använts av de flesta partier gällande allt från relationen till Putin, till hederskultur, gängkriminalitet, terrorhot och välfärdsbrottslighet.
Hårdare tag och kontroll ligger högt upp på regeringens agenda i de flesta sakfrågor, i flera fall finns en bred politisk uppslutning. Utöver rättspolitiken föreslås ökade krav för bland annat medborgarskap, arbetskraftsinvandring, arbetslöshetsförsäkring och sjukpenning. Efter ett antal avslöjanden om bidrag som har gått till fel ändamål har ett demokratikriterium för bidrag till civilsamhällesorganisationer införts och skärpts, samt flera insatser för ökad kontroll och uppföljning införts. Samma linje av hårdare kontroll gäller privata utförare med finansiering av skattemedel.
Samtidigt som det finns vissa tydligt motiverade fall, exempelvis där organiserad brottslighet utnyttjat LSS-systemet, finns en risk att pendeln slår för hårt åt andra hållet. Det visar sig i oroande tendenser med bristande tillit till myndigheternas arbete och tjänstemannarollen, exempelvis genom utredningen om tjänsteansvar och upprepade uppdrag att se över myndigheternas informationsverksamhet.
Balans mellan blind tillit och misstro
Trots stora utmaningar för tilliten i omvärlden och på hemmaplan visar forskningen att den svenska tilliten ligger på en relativt hög och stabil nivå. Människor litar på varandra och medborgarnas förtroende för makthavare och myndigheter ligger fast. Hur kan vi fortsätta få fördelarna av det svenska guldet och samtidigt hitta en balans mellan blind tillit och misstro?
Kanske är svaret lika enkelt och svårt som kunskap och omdöme; genom att samla kunskap och noga analysera utvecklingen för att göra avvägningar kring vilka situationer som främjas av tillit och vilka som kräver mer kontroll. Det är värt att påminna om att det är människor som skapar framtiden. Den är inte förutbestämd eller utom vår kontroll. Tvärtom visar historien att människors förmåga att samarbeta, lära och skapa nytt har varit avgörande.
