Så hanterar universiteten att studenter använder AI

Akavia genomför regelbundet undersökningar för att följa vad medlemmarna tycker i olika frågor kopplade till studier och arbetsliv.

Hösten 2024 genomförde Akavia en medlemsundersökning bland studentmedlemmar som studerar sitt första eller andra år på högskolan. 2 099 studerandemedlemmar svarade på Akavias studentenkät som bland annat undersökte användningen av AI, utbildningskvalitet, studievillkor och nyttjandet av Studie- och yrkesvägledning (SYV).

Resultat från undersökningen visar på stora skillnader mellan olika utbildningar och universitet, sett till hur de hanterar att allt fler studenter använder AI. Undersökningen visar även på att män använder AI mer än kvinnor och att juriststudenter är den utbildningsgrupp som använder AI minst.

Undersökningen visar att två av fem studenter använder sig av generativa AI-verktyg i sina studier. Användningen av AI-verktyg är relativt frekvent hos den grupp som uppger att de använder sig av AI – sju av tio uppger att de använder AI minst en gång i veckan.

Användningen av AI skiljer sig åt mellan Akavias utbildningsgrupper. It-akademiker, ekonomer och personalvetare är de grupper som använder sig mest av AI-verktyg medans jurister och samhällsvetare använder sig minst av AI. Endast en av fem juriststudenter använder sig av generativa AI-verktyg.

36 procent av de kvinnliga studenterna använder AI-verktyg medans motsvarande siffra för de manliga studenterna är 47 procent. Detta kan delvis förklaras av att fler män studerar till it-akademiker medan fler kvinnor studerar till jurist.

Örebro universitet utmärker sig som det lärosäte där högst andel av studenterna använder sig av AI-verktyg i sina studier, detta trots att en hög andel av de svarande studerar till jurist. Effekterna av universitets funktion som en AI-hubb med Sveriges största forskningsprogram inom AI verkar ha sipprat ner på studenterna.

Bland studenterna som uppger att de använder sig av AI-verktyg använder 68 procent AI minst en gång i veckan. IT-akademiker utmärker sig som den utbildningsgrupp som använder AI mest frekvent, tätt följt av ekonomer och personalvetare.

På frågan om ens lärosäte eller institution har en policy eller riktlinjer gällande studenters AI-användning skiljer det sig också en hel del mellan lärosätena. Studenter på Lunds och Linköpings universitet uppger i högst utsträckning att det finns en policy.

Örebro universitet placerar sig i botten av de undersökta lärosätena i frågan. Svaren påverkas dock av kompositionen av utbildningsbakgrunden hos de svarande från respektive lärosäte. Jurister är den gruppen som i lägst utsträckning uppger att det finns en policy. 37 procent av juriststudenterna uppger att det finns en policy, motsvarande siffra hos samhällsvetarstudenterna är nästan dubbelt så hög.

De respondenter som uppger att det finns en policy fick också frågan om de känner till innehållet i policyn/riktlinjerna. 78 procent av studenterna uppger att de känner till innehållet i AI-policyn.

Studenterna fick också svara på om de känner sig uppmuntrade av sitt lärosäte att använda sig av generativ AI i sina studier. Juristerna utmärker sig även här som den grupp som inte känner sig uppmuntrade. I diagrammet nedan redovisas totalpopulationen samt alla utbildningsgrupper förutom juriststudenterna för att ge ett mer rättvisande resultat. Linköpings universitet utmärker sig som det lärosätet där högst andel studenter känner sig uppmuntrade att utforska generativ AI.

Undersökningen visar att lärosätena anpassat examinationstillfällena i och med intåget av generativ AI inom den högre utbildningen. Anpassningen har kommit till för att förhindra att studenterna använder AI-verktyg på ett otillbörligt sätt i examinationsmomenten.

31 procent angav att lärosätet hade anpassat examinationsformerna medans 22 procent inte ansåg det. Resterande uppgav att de inte visste  om en förändring hade skett. Den höga andelen som inte vet kan delvis förklaras av att en stor andel av respondenterna befinner sig i början av sina studier och kan därför inte jämföra med hur examinationerna utformats tidigare. De som befinner sig i början av sina studier svarade i högst utsträckning "vet ej" på frågan.

De studenter som uppgav att det hade skett en förändring fick frågan på vilket sätt examinationerna har förändrats. På denna fråga svarade nästan tre av fem att hemtentor i högre utsträckning har gjorts om till salstentor för att försvåra för eventuellt AI-fusk.

Här skiljer det sig en del mellan lärosätena: 72 procent av studenterna vid Uppsala universitet uppger att så är fallet medans enbart 35 procent av studenterna vid Örebro universitet upplever detta. Ett annat sätt för lärosätena att anpassa examinationerna är att öka andelen muntliga examinationer. Undersökningen visar på att detta inte har skett i någon vidare utbredd skala.

Enkätens frisvar indikerar också på att en förändring skett där studenterna skriver; ”Vi har bara salstentor nu”, ”All examination sker på plats” och ”ändrat utformningen för att försvåra för AI”.

Lärosätenas tillgång till tentamensalar är inte obegränsad och tillgången till lokaler är huvudsakligen dimensionerad utifrån hur behoven så ut innan AI-verktyg var tillgängliga. Allt fler examinationer i tentamensalar borde leda till en överbeläggning ute på lärosätena. Detta har lett till att många studenter har blivit tvungna att skriva tentamen på kvällar eller helger. Totalt har 41 procent upplevt att fysiska examinationstillfällen schemalagts på helger och kvällar.

Hälften av ekonomstudenterna har upplevt detta medans motsvarande siffra hos kommunikatörsstudenterna är en av fyra.

Flest fysiska tentamen utanför kontorstid sker i Örebro, Stockholm och Göteborgs universitet medans studenter på Linköpings och Lunds universitet i lägre utsträckning har blivit tvungna att genomföra examinationer på helger och kvällar.