Vad händer i ekonomin under 2025?

Så här dagarna innan jul ringlar sig köerna långa i butikerna och det är det fullt av julklappar på uthämtningsställen. Efter några års kraftigt sjunkande reallöner, då vi kan köpa färre varor och tjänster för lönen, blev 2024 året de flesta svenskar blev lite rikare igen när reallönerna vände uppåt.

Trots den dramatiska påverkan som samhällsekonomin haft på privatekonomin under de senaste åren verkar många prioritera att kunna handla som vanligt just inför julhelgen. Enligt en undersökning från Infostat planerar mer än hälften att lägga lika mycket på julklappar som året innan, medan var femte planerar att lägga mer och var femte mindre. Bland personer som har höga utgifter för bostadslån, är oroliga för sina jobb eller har låga inkomster är det däremot fler som håller hårdare i slantarna. 

På samma sätt som det inte blev lika stor nedgång som befarat i konsumtionen när priser och räntor ökade ser vi nu en segare återhämtning när priser stabiliseras och räntorna börjar gå neråt. Även om det inte syns i tillväxten visar Konjunkturinstitutets förtroendebarometer att hushåll och företag nu är mer optimistiska inför framtiden.

Kanske är det så att det tar ett tag innan konsumenter reagerar på nya ekonomiska realiteter? Eller så gör hushållen det ekonomer brukar kalla för konsumtionsutjämning? Det utgår från att konsumenter är rationella och får mest glädje av en relativt jämn konsumtion över tid. När räntor och priser ökade kraftigt slutade vi inte konsumera och nu när det blir bättre tider verkar vi inte ändra vårt köpbeteende så mycket som förväntat. Genom att ta av sparpengarna eller genom att spara jämnas konsumtionen ut mellan bättre och sämre perioder.

Hur påverkar det ekonomin? Fördelen är att ekonomin under senaste åren har varit långt mer motståndskraftig än vad de flesta ekonomer förväntat sig. Nackdelen är att det kan dröja längre innan vi ser tillväxten ta fart nu under 2025.

Samtidigt finns det många skäl att se ljusare på framtiden, både för privatekonomin och svensk tillväxt. Mot bakgrund av att inflationen nu ligger runt målet med svag tillväxt och arbetsmarknad lär Riksbanken fortsätta att lätta foten från bromsen och sänka styrräntan. Bland de hushåll som har bostadslån börjar räntesänkningarna långsamt få effekt.

Vid årsskiftet träder även flera skatteförändringar i kraft. Staten sänker skatt på arbete genom en generell ökning av jobbskatteavdraget. En stor del av Akavias medlemmar påverkas även av att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs från 51 275 kronor till 53 592 kronor och avtrappningen av jobbskatteavdraget för månadsinkomster över 65 000 kronor slopas.

Samtidigt ökar andra utgifter som en eftersläpande effekt av den tidigare höga inflationen. För hushåll som bor i hyresrätt börjar hyreshöjningarna komma och även räntan på studielån, som bland annat baseras på statens upplåningskostnad de senaste tre åren, har ökat till nästan två procent efter att flera år ha legat nära noll.

Under 2025 väntas arbetsmarknaden förbättras något. Att den svenska ekonomin inte har växt på tre år har under 2024 märkts på vissa delar av arbetsmarknaden, medan vissa delar fortsätter att präglas av kompetensbrist. På hela arbetsmarknaden har arbetslösheten ökat till över åtta procent. Bland Akavias medlemmar har ökningen skett från låg nivå, från 1,5 till 2 procent. Ökningen har skett bland alla Akavias utbildningsgrupper, men främst bland kommunikatörer.

Utifrån samtal i rådgivningen verkar arbetsbristen främst bero på ekonomiska orsaker, medan den tekniska utvecklingen med AI inte syns som orsak. Under 2025 lär den tekniska utvecklingen fortsätta. Akavias medlemmar, där var femte är chef och många har inflytande över samhällsvecklingen, har en avgörande roll att hålla sig uppdaterade och se till att ta tillvara på teknikens potential på ett klokt sätt.

Under 2025 kommer även 3,4 miljoner anställda på i stort sett hela arbetsmarknaden omfattas av omförhandling av kollektivavtal i avtalsrörelsen. De senaste avtalsrörelserna har genomförts under svåra omständigheter och präglats av pandemin och risken för ytterligare inflation. Nu väntar en avtalsrörelse mot bakgrund av att de senaste årens höga inflation har gröpt ur löntagarnas reallöner kraftigt.

Från Akavias sida prioriteras en god reallöneutveckling, där utbildning och ansvarstagande ska löna sig bättre. Dessutom arbetar Akavia för att individen i högre grad ska kunna påverka sin arbetssituation och arbetsvillkor. Det handlar både om när, var och hur arbetet genomförs men även om möjlighet att fler ska kunna välja mellan högre lön, kortare arbetstid eller mer pensionsavsättning genom att det på fler avtalsområden införs ett individuellt konto.

Nästa år förväntas inflationen (KPI) att hamna nära nollstrecket, vilket kan ge reallönerna en välbehövlig skjuts uppåt. Vi får se om det innebär fler klappar under granen, men oavsett mängd blir de flesta klappar roligare med ett julrim. Därför avslutar vi med att önska god jul med ekonomens önskelista till tomten inför nästa år.

Ekonomens önskelista inför 2025

Kära tomten, tack för förra årets gåva
lägre inflation och lättare att sova

Denna jul är ekonomens önskelista diger
Först på listan – en tillväxt som stiger

Att fler köper klappar och veckans lunchrätt
Låt elpriset vara som i område ett

Vi vill inte längre vänta
på att Riksbanken sänker vår ränta

Starkare krona för importerade paket
och för vår omvärld – fred och politisk stabilitet

Draghis recept för konkurrenskraft i Europa
och att Trump sina tullar ska slopa

Likvärdig lön för kille och tjej
och förstås – att utbildning ska löna sig

Så får vi alla mer produktivitet
(fast hur man räknar, är det ingen som vet)

Och till slut, en sista bön
från parterna, till oss alla – en riktigt god reallön