Skyddade personuppgifter stor påfrestning för Akavias medlemmar

Personer som riskerar att utsättas för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier kan ansöka om skyddade personuppgifter. Det finns tre grader av identitetsskydd; sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter.

Antalet personer med skyddade personuppgifter har fördubblats under de senaste tio åren, från ca 12 000 personer år 2011 till ca 24 000 personer år 2021. Det innebär ett rikssnitt på ungefär 0,2 procent. Bland Akavias medlemmar har 500 personer skyddad identitet, vilket betyder att cirka 0,4 procent av förbundets medlemmar lever med skyddade personuppgifter. Det motsvarar dubbelt så många som snittet i landet.

– Frågan är om det är rimligt att så många av Akavias medlemmar lever under skyddade personuppgifter på grund av sitt arbete, säger Emma Berge, åklagare och ledamot i Akavias förbundsstyrelse.

En möjlig anledning till ökningen kan vara att personer som i sina yrken riskerar att stöta på hot, våld och trakasserier, behöver skyddas i högre utsträckning än tidigare. Det kan till exempel handla om anställda som i sina yrken fattar ”obekväma beslut”, såsom åklagare, advokater och brottsutredare på Polisen, likväl som anställda inom kommuner och regioner på socialtjänsten, skolor och äldreomsorg. Denna tes bekräftas efter en titt på Akavias medlemsgrupper. Där har ekonomer, samhällsvetare och fram för allt jurister skyddad identitet i mycket högre utsträckning än it-akademiker, kommunikatörer och personalvetare.

En annan anledning till ökningen kan vara att det sedan 2019 räcker med ett antagande om utsatthet, vilket har gjort det lite lättare att få sin ansökan beviljad. Tidigare behövde den som hade skyddade personuppgifter regelbundet bevisa att hen fortfarande var utsatt. Numera gäller skyddet på obestämd tid framåt.

1. Den som får skyddade personuppgifter behöver anpassa sitt liv på olika sätt, till exempel krävs det nästan alltid flytt till en ny bostad för att skyddet ska fungera. Har personen ett ovanligt namn och är lätt att hitta på nätet behöver man överväga ett namnbyte.
2. Den som har skyddad folkbokföring eller sekretessmarkerade personuppgifter i folkbokföringen måste vara mycket noga med hur hen hanterar sina uppgifter. Till exempel behöver personen själv kontrollera om en uppgift som lämnas till en myndighet blir sekretesskyddad hos myndigheten. Personen måste också själv upplysa om att hen har skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering.
3. För att inte adressen ska röjas får personer som lever med skyddade personuppgifter sin post förmedlad via Skatteverket. Förmedlingen gör dels att postgången går extra långsamt, med risk för att viktig post kommer fram för sent, och ställer dels till med andra problem. I tjänsten ingår nämligen varken värdeförsändelse, postförskott, mottagningsbevis, mottagarkvittens eller identifiering via Bank-id.
4. Personer med skyddade personuppgifter kan också få svårare att skaffa mobilt Bank-id, teckna mobilabonnemang och handla på nätet. Det kan också vara svårt att få en hyresrätt då hyresvärden inte vill riskera att bli indragen i hotbilden som en sökande förväntas ha på grund av sina skyddade personuppgifter.
5. Även att få hjälp inom vården kan vara problematiskt. Att boka läkartid via Bank-id är inte alltid möjligt, fysiska besök kan bli en utmaning när sjukvårdspersonal inte vet hur de ska hantera besökare med skyddade personuppgifter och automatiska kallelser till hälsokontroller skickas inte ut.

6. Det är inte bara personen som på grund av sitt arbete har skyddade personuppgifter som drabbas. Även den resterande familjen kan tvingas leva med samma begränsning. I Sverige finns det över 7 000 barn som lever med skyddade personuppgifter.  De kan ha svårt att delta fullt ut i fritidsaktiviteter och att vara aktiv i sociala medier. Även att delta i skolarbetet kan bli problematiskt eftersom elever med skyddade personuppgifter kan ha svårt att komma in i elevportaler och där få tillgång till lektioner, arbetsuppgifter och studiematerial.

• Att tvingas leva med skyddade personuppgifter är en stor påfrestning. Det skapar därför stora krav på samhället att stötta och underlätta vardagen för dessa människor. Ett sätt att undvika behovet av skyddade personuppgifter kan vara att anonymisera personer i utsatta situationer eller yrken, så att deras namn inte syns vid till exempel beslut, domar och protokoll.
• Till exempel bör beslut i vissa frågor inte undertecknas med handläggarens namn utan myndighetens eller förvaltningens. I stället finns en kod med information om vem som fattat beslutet. Det krävs då en aktiv handling för att få reda på vem som fattat beslutet på myndighetens eller förvaltningens vägnar.
• Det kan vara extremt krångligt att ha skyddade personuppgifter. Akavia vill uppmärksamma denna fråga eftersom det berör många av våra medlemmar och verkar bli mer och mer vanligt. Går det att undvika behovet av skyddade personuppgifter är det något Akavia uppmuntrar.

Text: Ulrika Husmark. Har du frågor mejla ulrika.husmark@akavia.se