Olyckligt med ofullständig utredning om säkerhetsprövningar

Säkerhetsskyddslagen gäller för en verksamhetsutövare som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet, det vill säga verksamhet hos till exempel myndighet eller privat företag som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd. Den som ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetsprövas, vid vilken man bedömer om man kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas och i övrigt är pålitlig från säkerhetssynpunkt varvid man tittar på sårbarheter hos den enskilde.

Den 10 december 2024 presenterade utredaren Cathrine Lilja sin utredning, Säkerhetsprövning, nya regler, SOU 2024:88. Utredningen föreslår ändringar bland annat i form av en tydligare bas för vad en grundutredning bör innehålla och ett förtydligande av att det är en helhetsbedömning som gäller samt att ett negativt beslut bör motiveras så det är långt möjligt. Utredningen förordar också att beslut som går den enskilde emot ska kunna överklagas. Ändringarna är välkomna. Tyvärr har utredningen av tidsskäl inte kunnat föreslå en ordning för hur ett överklagande ska kunna genomföras varför det i praktiken kommer dröja innan ett beslut kan överklagas.

Placering av en befattning i säkerhetsklass ska bara göras om behovet av säkerhetsskydd inte kan tillgodoses på något annat sätt. I det ligger att en arbetsgivare bör kunna motivera sitt ställningstagande om att viss tjänst klassas. Fenomenet säkerhetsprövning har många integritetsaspekter och för dig som individ kan det upplevas som ett stort mått av självutlämnande. Det bakomliggande syftet med säkerhetsprövning är dock både nödvändigt och gott. Tydligare spelregler i lag bedömer Akavia leder till bättre grundutredningar och större likformighet bland arbetsgivare på området. En skyldighet att uttryckligen motivera ett avslag ger bättre möjligheter till en effektivare insyn. Vi bedömer att vi med de tillägg och ändringar som sannolikt kommer är en bättre bit på vägen mot ett förutsebart och fullt ut rättssäkert system.

Många verksamheter kan vara samhällsviktiga utan att de anses som säkerhetskänsliga i säkerhetsskyddslagens mening. Däremot finns i någon mån liknande prövningar, såsom krav på registerutdrag för att i praktiken få anställas i viss verksamhet, till exempel inom skolan. Det finns också privata arbetsgivare som begär belastningsregisterutdrag av den enskilde, något som i praktiken är oreglerat men utgår från god sed på arbetsmarknaden. Det finns också nyligen avslutade utredningar gällande bakgrundskontrolller för kommuner, ökade möjligheter till registerslagning för bland annat några av rättsväsendets myndigheter i samband med anställningar. Dessa regelverk eller förfaranden innebär inte säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen, men innehåller liknande moment: registerslagning och vill kontroll av individers bakgrund.

Generellt kan sägas att den här typen av regler och seder syftar till att en arbetsgivare ska kunna kontrollera bakgrunden på den som anställs. Det är viktigt att påpeka att syftet är en säkrare verksamhet, inte att gallra ut sökanden på tveksamma eller till och med diskriminerande grunder.

• Det aktuella förslaget kommer med största sannolikhet gå ut på remiss. Det återstår att se, men regeringen kommer troligen också i framtiden ge direktiv till en utredning som syftar till att lösa frågan om överklagande fullt ut. Parallellt med detta finns utredningar med bäring på liknande område.
• Gemensamt för både säkerhetsprövning och andra kontroller är att det både för individ och verksamhet kan uppstå osäkerhet kring hur man bör behandla den information som kommer fram. Givetvis kan detta inte detaljregleras utan kommer behöva vara en bedömning i enskilda fall.
• Akavia ser framgent ett behov av tydligare vägledning på ett generellt plan hur och på vilket sätt inhämtade uppgifter bör användas samt vilken vikt uppgifterna bör tillmätas vid en prövning. Att understryka vikten av en samlad bedömning är förvisso bra, men detaljupplösningen bör kunna vara högre än så utan att syftet med säkerhetsprövning och bakgrundskontroll försvåras.
• Transparens i så stor mån som möjligt leder tror vi till högre förtroende för fenomenet och ordningen hos såväl dig som medlem som i samhället i stort.