Om förslaget om utökad uppgiftsskyldighet till utvalda myndigheter

SOU 2024:80 överlämnades den 26 november 2024. Utredningen ämnade föreslå flera åtgärder för att effektivisera återvändandeprocessen för personer med av- eller utvisningsbeslut samt för att stärka inre utlänningskontroller. Den del som väckt stor debatt var förslaget om att offentligt anställda skulle omfattas av anmälningsplikt i syfte att utvisa personer som vistas illegalt i Sverige.

Akavia tog ställning mot anmälningsplikt när förslaget dök upp i sin första form och även sedermera när utredningsunderlaget kom. Vi hade även möten med bland annat justitieministern och utredaren för att utverka förändringar i förslaget, allra främst för att flytta fokus från välfärden och individen.

När utredningen överlämnades föreslog utredaren att skola, sjukvård, socialtjänst och bibliotek inte ska omfattas av utökad uppgiftsskyldighet. Istället valde man att föreslå att utökad uppgiftsskyldighet enbart ska införas på sex myndigheter: Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Dessa myndigheter har i sina befintliga verksamheter idag någon form av uppgiftsskyldighet gentemot Polisen.

I Akavias inskickade remissvar har vi inte tillstyrkt förslaget utan lämnat det utan erinran. Utifrån det uppdrag som utredningen har haft anser vi att det förslag som slutligen presenterats är balanserat. En vägledande princip för oss är att alltid utgå från ett sakligt rättssäkerhetsperspektiv och från medlemmarnas situation och verklighet. Utifrån dessa parametrar anser vi att det förslag som utredningen slutligen landade i är avvägt.

Det är tydligt att utredaren i sitt förslag lyssnat till de sakliga argument och synpunkter som vi framfört. Akavia välkomnar att det tydliggörs att det är myndigheten, inte den enskilde tjänstemannen, som åläggs uppgiftsskyldigheten.

Akavia välkomnar också utredningens förslag gällande hur uppgifter ska preciseras. Det tror vi kommer medföra en enklare hantering för utlämnande myndigheter, en bättre förutsebarhet och en mer likvärdig hantering av vilka uppgifter som överförs hos de olika myndigheterna.

Samtidigt kvarstår viktiga praktiska frågor kring myndigheternas hantering av uppdraget. Akavia understryker vikten av att myndigheterna får utforma sin egen arbetsordning i samverkan med verksamheten så att den blir så tydlig och effektiv som möjligt.

 Det är av stor vikt att man noggrant överväger vilka befattningshavare som bör ha ansvaret för den utökade uppgiftsskyldigheten samt att det är tydligt för berörda medarbetare i organisationen. Vi ser också ett stort behov av samverkan mellan aktuella myndigheter och Polisen om hur informationsutbytet ska gå till rent praktiskt.

Akavia vill också understryka utredningens tydliga uttalanden om att den föreslagna ökade uppgiftsskyldigheten inte innebär att den utlämnande myndigheten åläggs ett nytt uppdrag bestående i att söka efter personer som inte har rätt att vistas i landet eller utreda frågor om vistelserätt om detta inte behövs i den egna verksamheten.