Brister i förebyggande arbetet mot korruption
I undersökningen "Rapportera mera – En lägesbild av arbetet mot korruption i offentlig förvaltning" har vi frågat er som jobbar inom kommuner, regioner, vissa statliga myndigheter och fyra lärosäten hur man upplever omfattningen av, och det förebyggande arbetet mot, korruption på arbetsplatsen. Rapporten pekar framför allt på brister i det förebyggande arbetet – även om många upplever att korruption inte är vanligt på arbetsplatsen har man inte tillräckligt med verktyg eller kännedom om rapporteringskanaler. Endast fyra av tio anger att arbetsplatsen har rutiner för att hantera försök till och/eller iakttagelser om korruption.
– Förtroendet för myndigheter och förvaltningar är avgörande för vår demokrati, men upplevelserna bland våra medlemmar talar sitt tydliga språk – svensk offentlig sektor brister i arbetet mot korruption. Det förebyggande arbetet i form av bland annat utbildning, övningar och rapporteringssystem behöver fortgå, förbättras och få genomslag i hela verksamheten, säger Anna Nitzelius, sakkunnig på Akavia.
Rapporten visar att bristfällig information är ett stort problem – bara hälften av er som jobbar inom de undersökta myndigheterna anger att ni får mycket eller ganska hög grad av information och utbildning om korruption. Motsvarande siffra för kommun och region är fyra av tio. Förekomsten av övningar för att agera rätt i en potentiell korruptionssituation är också låg, trots att detta anses vara ett effektivt verktyg för att förebygga korruption. Drygt fyra av tio svarar att man i låg eller ganska låg grad känner till arbetsplatsens regler, policyer/riktlinjer och arbetsstöd kring korruption.
Arbete sker på flera nivåer – högre kravställan är på väg
Arbetet mot korruption pågår idag på olika nivåer i Sverige. Inom ramen för EU-samarbetet har frågan hög prioritet och EU-kommissionen har presenterat förslag till åtgärder, bland annat genom ett förslag till direktiv om bekämpande av korruption hos medlemsstaterna. Tidigare i år meddelade Sveriges regering att de skrotade utredningen mot otillåten påverkan och korruption. Man har aviserat att en ny utredning ska tillsättas, bland annat för att också få med frågan om tjänstemannaansvaret, en fråga som man i Tidöavtalet har beslutat ska ses över.
EU-kommissionens senaste Eurobarometerundersökning, som undersöker medborgarnas upplevelse av korruption, speglar era upplevelser. Drygt hälften, 54 procent, svarar i den att de inte vet vart de ska rapportera misstänkt korruption. I samma undersökning undersöks påståendet hur effektivt man upplever att den nationella regeringen bedriver arbetet mot korruption. Tre av tio anser att regeringen bedriver ett effektivt arbete – bland de svenska respondenterna är siffran 38 procent, en minskning med sex procentenheter på ett år.
– På såväl EU-nivå som på nationell nivå har korruptionsfrågor på senare tid hamnat under lupp, samtidigt som Sverige sjunker nedåt på listan över minst korrumperande länder. Några av de mest effektiva vägarna för att hantera detta är att ha ett relevant regelverk och att satsa på förebyggande arbete. Svensk offentlig sektor har både en utmaning och möjlighet framför sig, och kommuner, regioner och myndigheter har att göra för att stärka det förebyggande arbetet, säger Anna Nitzelius.