Gå till Innehållet

Skänk julro till ekobrottsbekämpningen

Under hösten 2024 uppmärksammades det i media att Ekobrottsmyndigheten kan komma att läggas ner. Detta mot bakgrund av uppgifter om nedläggning som huvudförslag kopplat till den pågående utredningen om en översyn av myndigheten.

Akavia: Ekobrottsmyndigheten bör vara kvar som myndighet

Regeringen gav den 27 juni 2023 direktiv till en särskild utredare att göra en översyn av Ekobrottsmyndigheten, (Ju 2023:08, dir 2023:90). I uppdraget ingår bland annat att förutsättningslöst analysera och utvärdera Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion, överväga om Ekobrottsmyndigheten ska ha ett eget uppdrag att kunna bedriva underrättelseverksamhet, och bedöma om Ekobrottsmyndigheten bör få tillgång till ytterligare register hos andra myndigheter. Översynen ska redovisas i början av 2025.

Många åklagare, ekonomer och civila utredare vid Ekobrottsmyndigheten är medlemmar i Akavia och förbundet är också kontaktförbund till Saco-S Ekobrottsmyndigheten. Akavia anser att Ekobrottsmyndigheten alltjämt bör vara kvar som myndighet. Samtidigt ser vi behov av ständig vässning av verksamheten och är i grunden positiva till en analys av verksamheten.

En översyn som syftar till en ännu spetsigare brottsbekämpning är välkommen. Det återstår att se vad utredaren i slutändan kommer att föreslå, men det vore olyckligt med det utfall det ryktats om. Ryckighet i Ekobrottsmyndighetens varande riskerar leda till öppna sår i samhällets kamp mot den kriminella ekonomin, säger Johan Kjellsson, rättspolitisk talesperson för Akavia.

Uppgifterna om eventuell nedläggning hämmar kompetensförsörjningen

Justitieminister Gunnar Strömmer har under hösten inte uttalat sig om Ekobrottsmyndighetens vara eller inte vara utan hänvisat till att man får avvakta pågående utredning. Utredaren har heller inte kommenterat uppgifterna om sitt ställningstagande, men har begärt förlängd tid för sin utredning. Från oppositionens håll har det talats om vikten av att Ekobrottsmyndigheten inte läggs ned.

Direktiven till utredningen utesluter förvisso inte helt ett förslag om nedläggning, men innehåller inte heller någon tydlig skrivning som antyder att det skulle vara ett reellt alternativ eller för den delen ett huvudalternativ, snarare tvärtom.

Vi får signaler att uppgifterna om en eventuell nedläggning hämmar kompetensförsörjningen gällande nyckelkompetenser såsom åklagare, civila utredare, och IT-personal. Det är mycket olyckligt, säger Gun Alexandersson-Malm, förhandlare på Akavia.

Signalerna om påverkan på kompetensförsörjningen bekräftas också av Saco-S Ekobrottsmyndigheten.

Det finns risk att medarbetare väljer att söka sig vidare med hänsyn till läget som råder, säger Henrik Lundin, ordförande på Saco-S Ekobrottsmyndigheten.

Tydliggör utveckling av Ekobrottsmyndigheten, inte nedläggning

Tillståndet för Ekobrottsmyndigheten som ifrågasatt riskerar också hämma bekämpningen av den kriminella ekonomin, både på kort och lång sikt. Det är i sig olyckligt och ligger fel i tiden med en alltmer komplex ekonomisk brottslighet och går på tvärs mot samhällets gemensamma intresse av ytterligare krafttag mot det som driver organiserad brottslighet mest, pengarna.

Justitieminister Gunnar Strömmer bör tydligare verka för att utredningsdirektiven inriktas på utveckling av Ekobrottsmyndighetens verksamhet istället för nedläggning. Myndighetens anställda måste ha fortsatt fokus på brottsbekämpning istället för att överväga alternativa arbetsgivare som mer långsiktigt kommer omhänderta och uppskatta deras värdefulla spetskompetens, säger Johan Kjellsson.