Jag vill bli chef! Unga akademiker och ledarskap

Nyligen släpptes rapporten "Efter examen" där vi undersökt hur nyexaminerade akademiker tar sig ut på arbetsmarknaden och hur de ser på den. En del av den undersökningen fokuserade på unga akademiker och ledarskap, där vi undersökte nyexade akademikers intresse för chefskap och ledande positioner.

Resultaten från undersökningen pekar på att många unga akademiker är intresserade av att bli chefer, och det snabbt. Det finns också ett stort behov av tillväxt underifrån då många av våra chefsmedlemmar närmar sig pension. Vilka yrkesroller tenderar att vilja bli chefer minst och mest, varför är unga akademiker intresserade av ledande positioner, och hur ska arbetsgivare tänka och rusta sina arbetsplatser för att uppmuntra och ge unga chefer den stöttning de behöver?

Siffror från "Efter examen"

• Mer än hälften av nyexaminerade akademiker vill bli chefer snart eller senare i arbetslivet.
• Ekonomer är mest intresserade av en chefskarriär – två av tre ekonomer vill bli chefer. Av dem vill en tredjedel bli det inom 5–10 år.
• Minst intresserade av en chefsbana är personalvetare där en av tre vill bli chef.
• Unga akademiker vill gärna bli chefer snabbt. Fler än två av tio vill bli chef inom 5–10 år medan nästan två av tio vill bli chef redan inom fem år. Bland ekonomerna svarar mer än hälften av de som vill bli chefer att de vill bli det inom tio år.
• Att kunna påverka är den vanligaste drivkraften för att bli chef (63 procent). Högre lön kommer först på tredje plats bland alternativen (41 procent).
• Det finns ett stort behov av unga chefer. Många nuvarande chefer närmar sig pension – hälften av Akavias chefsmedlemmar är 50 år eller äldre och en av tio är 60 år eller äldre.
• De vanligaste skälen till att inte vilja bli chef är att inte se sig som en ”ledartyp”, att vilja bli specialist och att man trivs i sin nuvarande roll.

Många unga akademiker vill bli chefer

Mer än häften av de svarande uppger att de skulle vilja bli chef under sitt arbetsliv. Ekonomer är mest intresserade av en sådan karriär – två av tre ekonomer vill bli chefer. Minst intresserade av en chefsbana är personalvetare. Bland dem är det endast en av tre som svarar ja.

Ganska många är osäkra på om de är intresserade av ta ledande uppgifter och bli chef. En av fyra svarar vet ej. Bland personalvetarna är osäkerheten störst – en av tre svarar vet ej. Det är kanske inte förrän man har arbetat ett tag som det blir tydligt vad olika uppgifter på en arbetsplats innebär. Tidiga undersökningar utförda av Akavia visar att intresset för att bli chef pekar på ungefär samma resultat, 51 procent svarar ja på frågan.

De unga akademikerna vill gärna bli chefer ganska snart under sin karriär. Det vanligaste (24 procent) är att vilja bli chef inom 5-10 år. Men 15 procent vill gärna gå vidare till chefskap redan inom fem år. Bland ekonomerna svarar mer än hälften av de som vill bli chefer att de vill bli det inom tio år.

Unga vill bli chefer för att kunna påverka

Att kunna påverka, är den vanligaste drivkraften för att bli chef (63 procent). Högre lön kommer först på tredje plats bland alternativen (41 procent). Bland både samhällsvetare och personalvetare kommer högre lön efter andra alternativ. För personalvetare är intresset för människor det viktigaste skälet till att man bli chef – 68 procent.

Bland ekonomerna är det lite fler än för andra som uppger alternativet ”jag har alltid varit en ledartyp” (43 procent), vilket tyder på att den som tidigt ser att man vill bli chef framöver, väljer ekonomutbildningen.

Karriär som specialist lockar också. De vanligaste skälen till att inte vilja bli chef är att inte se sig som en ”ledartyp”, att vilja bli specialist och att man trivs i sin nuvarande roll. Här skiljer sig dock svaren åt mellan de olika professionerna. Personalvetare svarar mycket mer sällan än andra att de inte ser sig som en ledartyp. För dem ligger istället önskan om att få utvecklas i sin nuvarande roll och att vara specialist i topp. Kan det vara så att utbildningen inom personalvetenskapen/HR ger dem insikter som gör dem skeptiska till uttrycket ”ledartyp”? Deras kunskaper och erfarenheter gör möjligen att de ser att rollen att vara ledare är mer komplex och att också ett intresse för människor och organisation behövs för att lyckas?

Arbetsbelastningen som chef kan verka avhållande från att bli chef

Är det arbetsbelastningen som skrämmer bort unga från att välja en chefsbana? Det svarsalternativet är inte det vanligaste, förutom bland personalvetarna där det har samma tyngd som ”jag är ingen ledartyp”. Men mer än en av fyra uppger arbetsbelastning som skälet till att de inte vill bli chef. Bland personalvetarna är det en av tre.

Här skulle det vara intressant att få veta lite mer. Det verkar som att många verkligen gör ett val mellan att bli chef och utvecklas i rollen som specialist. Men skulle fler välja att bli chef om rollen som chef såg annorlunda ut?

Behovet av unga chefer är stort

Det finns stort behov av de unga cheferna – många chefer närmar sig pension. Cirka hälften av Akavias chefsmedlemmar är 50 år och äldre och en av tio är 60 år eller äldre. 33 procent har varit chef i 15 år eller längre.

Afa Försäkring finansierade 2018-2023 två forskningsprojekt om unga chefer, ett vid Karolinska Institutet och ett vid Umeå Universitet. Studierna visade på några förhållanden som är speciella för den här gruppen chefer.

• Unga chefer står inför speciella utmaningar som har med åldern och den kortare erfarenheten att göra. De kan till exempel bli ifrågasatta av sin omgivning. Därför behöver de särskild stöd av bland andra sin närmaste chef.
• Unga chefer upplever över lag en sämre arbetsmiljö än andra chefer. De tycker att chefsrollen är otydlig, emotionellt krävande och tycker oftare att stödet från organisationen brister mer än vad äldre kollegor gör. Det kan leda till negativa effekter på hälsan, möjligheten att utveckla ett gott ledarskap och viljan att stanna kvar i chefskap.
• Det behövs yngre chefer som kan ta vid när pensionsavgångarna är stora - en långsiktig strategi behövs därför för att få yngre att intressera sig för, och stanna kvar i, ledarskapsroller. Det kan ske genom att erbjuda inflytande, utvecklingsmöjligheter och kontinuerlig feedback.
• Det behövs stöd för unga chefer till exempel mentorverksamhet, närhet till närmaste chef och väl fungerande interna stödfunktioner.
• Unga kvinnor som är chefer upplever lägre välbefinnande än män. De skattar sitt ledarbeteende lägre samtidigt som medarbetare skattar unga kvinnors ledarskap högt. De unga kvinnorna behöver goda förebilder och organisationerna behöver säkerställa att förutsättningarna finns för god arbetsmiljö.

7 tips från Akavia – så kan du främja ungt ledarskap

1. Satsa på arbetsmiljön. Unga chefer behöver stöd från närvarande chefer som kan ge feedback och inspiration. De interna stödfunktionerna måste fungera. Det måste vara möjligt att upprätta en balans mellan arbete och privatliv.
2. Alla unga chefer behöver en mentor. En mentor kan erbjuda vägledning, dela med sig av sina erfarenheter och ge stöd under karriärens tidiga skeden. Det kan vara en äldre kollega på samma arbetsplats eller utomstående personer med erfarenhet som chef.
3. Se till att det finns förebilder som själv är unga chefer, inte minst kvinnor, och som kan berätta om ledarskap och vara vägledare för unga.
4. Främja en kultur som värdesätter och uppmuntrar unga talanger att ta på sig ledande roller. Det handlar både om företagskultur och att skapa en arbetsmiljö som lockar unga att axla chefskap.
5. Tydliggör karriärvägarna så att unga medarbetare ser en väg framför sig om de väljer att bli chefer. Det innebär att det finns möjligheter att avancera och utvecklas inom organisationen och att få tillgång till utbildningar och annan kompetensutveckling.
6. Belöningar och erkännande är viktigt för att uppmuntra unga att sträva efter chefspositioner. Det innebär att man kan erbjuda konkurrenskraftiga löner och belöningar samt att erkänna prestationer och insatser.
7. Främja mångfald och inkludering i ledande befattningar: Företag, myndigheter och andra arbetsgivare bör arbeta för att inkludera unga människor från olika bakgrunder och ge alla en rättvis chans att bli chefer.

• Akavias undersökning "Efter examen"
  En postal och webbenkät med uppföljande telefonintervjuer – genomfördes av Exquiro Market Research på uppdrag av Akavia under perioden mars-maj 2023. I urvalet ingår ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer som är under 36 år och har tagit examen under perioden september 2021 - augusti 2022. Undersökningen genomfördes som en totalundersökning bland Akavias medlemmar och som en urvalsundersökning bland icke-medlemmar. Totalpopulationen omfattade 7636 personer, 1880 personer svarade på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 25 procent. De uppgifter som presenteras är sammanvägda och viktade resultat som är representativa för hela gruppen nyexaminerade.
• Akavias medlemsundersökning 2020
• Akavias löneenkät 2021
• Akavias chefenkät 2023
• Uppgifter från Akavias medlemsregister