Hur påverkar omvärldsläget Akavias medlemmar?

Den nya amerikanska administrationens politiska helomvändningar har skapat ett globalt klimat av osäkerhet. Vad händer med världsekonomin, säkerhet och grundläggande samhällsinstitutioner när gamla spelregler rivs upp? Det är svårt att sia exakt om dess konsekvenser.

Den viktigaste effekten på världsekonomin är sannolikt en ökad osäkerhet när nya dramatiskt varierande besked kommer varje dag. När beskeden om tullar, avtal och regler förändras från dag till dag blir både företag och hushåll mer försiktiga – framför allt när det gäller investeringar, särskilt i kapitalintensiva och gränsöverskridande projekt.

IMF justerade den 23 april ner sin prognos för global tillväxt 2025 till 2,8 %, den lägsta nivån sedan pandemin. Det är en tydlig varningssignal. Lägre tillväxt innebär färre jobb och mindre skatteintäkter, vilket i sin tur påverkar allt från offentlig service till satsningar på framtiden.

Osäkerheten kring tullarna riskerar att särskilt påverka Sverige som ett litet exportberoende land. Den direkta påverkan av handel med USA bedöms inte särskilt stor och gäller främst fordonsindustrin och läkemedelsindustrin, som har störst export till USA. Men minskad världshandel till följd av svarstullar, en starkare krona, lägre tillväxt och på sikt ökad regionalisering kan få bredare negativa effekter på exporten.

Samtidigt ger de stora offentliga investeringar i försvar och infrastruktur som aviserats i Tyskland, Sverige och andra europeiska länder möjligheter inom vissa branscher. Det är även värt att nämna att det bara är varor som belagts med tullar, medan tjänstehandeln verkar undantas. World Trade Organisations senaste prognos visar att medan varuhandeln riskerar att backa bedöms tjänstehandeln i världen fortsätta att öka, om än något mindre än tidigare förutspått.

Det offentliga uppdraget är ständigt under förändring och anpassas till de nya utmaningar som uppstår. I nuläget är säkerhetspolitiken en högt prioriterad fråga som myndigheter, kommuner och regioner behöver hantera och som således får direkt påverkan på många av Akavias medlemmar. På längre sikt har även den svenska regeringen aviserat att ambitionshöjningen för försvaret kommer att behöva finansieras med löpande medel. Även om förhoppningen är att en del kan finansieras av ökad tillväxt kan även ökade skatter och/eller omprioriteringar i statens utgifter bli aktuella. Nya utmaningar som ska mötas kräver också en god kompetensförsörjning med kvalificerad kompetens. Arbetsgivarverkets kompetensbarometer beskriver de behov staten står inför: Staten i siffror: kompetensbarometern

Även i privat sektor påverkas många av Akavias medlemmars arbetsuppgifter av turbulensen. Akavia ställde under första delen av mars, det vill säga innan de varierande beskeden kring handelshinder, frågor till medlemmar inom privat sektor om deras bild av arbetsmarknaden. Drygt fyra av tio anser att det rådande omvärldsläget kommer att påverka deras yrkesutövning, medan fyra av tio anser att det inte kommer att göra det. Övriga var osäkra.

I första hand handlar det om att inom ramen för nuvarande roll hantera förändringar som sker i omvärlden, bland annat på grund av förändringar i lagstiftning, tullar och sanktioner som kan påverka företagens verksamhet och lönsamhet. Förändrade omständigheter kan även innebära anpassning av verksamheter, exempelvis förändrade leveranskedjor och ett behov av att snabbt ställa om.

Flera nämner att det kommer att bli ett ökat fokus på säkerhet, både fysisk och digital. Detta inkluderar bland annat högre säkerhetskrav, större fokus på beredskapsfrågor, och hantering av kriser. Det finns även en oro bland medlemmarna för att hållbarhetsfrågor kan bli nedprioriterade på grund av den ekonomiska osäkerheten. Samtidigt finns det en tro på att hållbarhet kommer att bli allt viktigare och att det kommer att krävas mer arbete inom området. Många påpekar även att den snabba tekniska utvecklingen, särskilt inom digitalisering och AI, kommer att påverka arbetsuppgifterna, hur arbetet utförs och efterfrågan på särskild kompetens.  

De redan höga arbetslöshetsnivåerna i Sverige ligger kvar, men det har under de första månaderna inte skett någon större förändring i antalet varsel eller arbetslöshetssiffrorna. Det kan dock finnas en viss eftersläpningseffekt.

Gällande sin arbetssituation tror sex av tio att det finns risk att arbetsgivaren inom närmaste året kommer att säga upp personal, och nästan var femte tror att det finns en hög risk. Samtidigt som färre ser en risk för egen uppsägning tror ändå nästan var femte att det finns viss risk, bara tre procent anser att det är hög risk. Var tredje är dock påtagligt orolig för att de vid händelse av uppsägning inte skulle hitta ett likvärdigt jobb.

På det stora hela verkar Akavias medlemmar inom privat sektor vara oroade över utvecklingen i omvärlden, men mindre oroade över sin egen ekonomi. Fyra av tio medlemmar i privat sektor tror att samhällsekonomin riskerar att utvecklas negativt inom fem till tio år. Samtidigt tror bara drygt var tionde medlem att deras privatekonomi kommer att utvecklas negativt. Fem av tio bedömer att deras egen privatekonomi kommer att utvecklas positivt och fyra av tio att den förblir ungefär densamma.

I en tid där förutsättningarna snabbt förändras krävs mer än någonsin flexibilitet och vilja att utvecklas. För akademiker innebär detta både utmaningar och möjligheter, där förmågan att omvärldsbevaka, analysera och anpassa sig blir avgörande. Utvecklingen i vår omvärld blixtbelyser i grunden behovet av akademisk utbildning och förmågan att analysera och anpassa – inte minst framstående kompetenser bland jurister, ekonomer, samhällsvetare, personalvetare, IT-akademiker och kommunikatörer.