Ekonomins oxveckor

Väntan på januarilönen kan kännas särskilt lång efter excesserna runt jul. I år känns plånboken tunnare än vanligt efter en lång period av hög inflation och sjunkande reallöner, när lönen räcker till allt mindre varor och tjänster. Sällan har det varit så tydligt hur samhällsekonomi och privatekonomi hänger ihop.

Mörkret gör inte saken bättre. I januari känns det som att våren aldrig ska komma, trots att det har vänt och dagarna blir allt längre och ljusare. På samma sätt kommer det för många att vara extra tufft med ekonomin under början av året, trots att mycket talar för att vändningen i ekonomin redan har skett och vi på sikt är på väg mot ljusare tider.

Under de senaste två åren har olika delar av samhället bidragit till att bekämpa inflationen. I stora delar av världen har centralbankerna höjt räntorna kraftigt. I Sverige har regeringens strama finanspolitik samverkat med Riksbankens strama penningpolitik och under våren 2023 tecknade arbetsmarknadens parter inom industrin (där Akavia medverkar genom PTK) ett löneavtal som inte bedöms elda på inflationen. Den samlade effekten är tuff för hushåll och företag, men nu börjar vi se de positiva konsekvenserna.

Inflationen har sjunkit snabbare än väntat, i USA, euroområdet och Sverige. De flesta bedömare är överens om att Federal Reserve (Fed), Europeiska Centralbanken (ECB), och Riksbanken är färdiga med räntehöjningarna. Frågan på ekonomernas läppar är nu snarare när världens centralbanker ska börja sänka räntan och om man kommer att lyckas med en mjuklandning, den svåra balansen för att motverka inflationen, och samtidigt undvika en kraftig lågkonjunktur.

Efter två år av sjunkande reallöner minskar de inte längre sedan september 2023, enligt Medlingsinstitutets beräkningar. Men det gäller bara om räntekostnaderna undantas, med räntehöjningarna inräknade minskar fortfarande köpkraften för många löntagare. Aven om vi sannolikt har de största kostnadsökningarna bakom oss ligger också prisnivån kvar på nästan 15 procent högre än för två år sedan.

Många med lägre inkomst som hade svårt att få lönen att räcka till det nödvändigaste redan innan prisökningarna har drabbats hårt. För de flesta av Akavias medlemmar har prisökningarna snarare inneburit att man har fått se över sina utgifter.

En sådan effekt är att många under hösten valt att prioritera bort vardagsluncher på restaurang. Sedan september 2022 har vi frågat Akavias medlemmar hur ofta man har med sig matlåda till jobbet och bland dem som arbetar alla dagar på kontoret har vi sett en tydlig ökning att lunchlådan är med fler dagar i veckan. Drygt sex av tio av Akavias medlemmar som arbetar alla dagar på kontoret har nu medhavd lunchlåda mer än tre dagar i veckan. Många fortsätter även att arbeta på distans och då blir det naturligt oftast hemmalagad mat.

Men det är nu som de ökade räntekostnaderna börjar slå igenom med full kraft. För Akavias medlemmar riskerar den ökande räntekostnaden att vara skälet till att 2024 kommer att bli den värsta perioden på länge. Riksbanken förväntas visserligen sänka styrräntan under året men eftersom det tar 1-2 år innan höjning av styrräntan får full effekt är det nu som de tidigare höjningarna tydligt slår igenom. Redan tidigare hade många rörliga lån och under hösten gick en stor del av lån som varit bundna med bättre räntor ut och under våren läggs ytterligare en hel del lån om. När vi frågar Akavias medlemmar anges att det är särskilt räntekostnaden som påverkar ekonomin. Inte så konstigt kanske eftersom en stor andel bor i storstadsregionerna.

Situationen skiljer sig förstås rejält mellan generationer och boendeort. Särskilt yngre akademiker som nyligen köpt sitt boende i storstadsregion med ingångslöner riskerar att vara i ett tufft läge. Plötsligt har det som varit en framgångsrik strategi under många år, att så tidigt som möjligt investera i så dyrt boende som möjligt, straffat sig.

Vi vet också att när man senast mätte sambandet mellan inkomster och lån så var det tydligt att personer med högre inkomster samtidigt hade påtagligt högre lån. Det ger förstås bättre förutsättningar att möta högre räntekostnader, men för den med riktigt stora lån kan höjningen av räntekostnaden vara dramatisk, även för akademiker med högre löner. I tidningarnas typfall av ekonomiska beräkningar finns sällan akademiker med högre löner och riktigt stora bostadsskulder representerade, men bland Akavias medlemmar är det inte en ovanlig situation.

Under året kommer vi även kunna se eftersläpningseffekter av den inflation vi haft under tidigare år, exempelvis i hyror och kommunernas och regionernas pensionsavsättningar. Även om CSN-räntan är låg jämfört med boräntor kommer akademiker med studieskulder att få leva med den högre räntan under en längre tid framöver eftersom CSN-räntan beror på statens upplåningskostnad under de senaste tre åren.

Svagare arbetsmarknad

Det ser inledningsvis även lite mörkare ut på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden har länge varit överraskande motståndskraftig och stått emot den svaga efterfrågan i ekonomin, både i Sverige och internationellt, men under 2024 beräknas arbetslösheten öka. Akavia delar bilden om en avmattning på arbetsmarknaden med fler samtal i rådgivningen om oro för arbetslöshet och fler ärenden rörande avslutande av tjänst under hösten. Enligt Konjunkturinstitutet är det färre arbetsgivare som planerar att anställa ny personal. Det riskerar att påverka främst nyutexaminerade studenter, unga och utrikesfödda akademiker.

Samtidigt som arbetslösheten riskerar att öka är det från låga nivåer bland akademiker och brist på arbetskraft i många akademikeryrken. Om arbetsgivarna uppfattar signalen om att bättre tider kommer, finns möjlighet att arbetsgivare även i högre grad behåller personal, trots tillfälligt tuff ekonomi för att behålla kompetens inför framtida behov (så kallad övervintring).

Temat för 2024 kan helt enkelt bli enligt gammalt bekant pandemi-recept: Håll i och håll ut! På kort sikt blir 2024 kanske året då vi övervintrar på arbetsplatsen och med privatekonomin, och återupptäcker billigare nöjen och nya recept till matlådan. På längre sikt går vi sannolikt mot ljusare ekonomiska tider då vi bokstavligen ska få lön för mödan – enligt Medlingsinstitutet en ökning av reallönerna med omkring 1,5 procent under 2024 och 2025. Och snart hoppas vi få möjlighet att stämma in i raderna i studentsången om att ”den ljusnande framtid är vår!”

Summering

• Trots att inflation och ränta sannolikt redan har vänt nedåt är det nu de flesta kommer att uppleva den tuffaste perioden. Det beror främst på räntekostnaderna, som nu slår igenom med full kraft.
• Akavias medlemmar påverkas i hög grad av räntan, eftersom många är storstadsboende och har höga bostadslån.
• Det finns risk för svagare arbetsmarknad framöver, men det råder stor osäkerhet kring hur mycket det kommer att påverka akademiker beroende på om arbetsgivarna väljer att behålla kompetens för framtida behov.
• Blir 2024 året som präglas av att hålla i och hålla ut till ljusare tider?