Rättsväsendet i siffror 2022

När det gäller rättsväsendet (som benämns som utgiftsområde 4 i budgeten) har det de senaste åren varit tydligt vart de politiska prioriteringarna legat. De största satsningarna har gjorts på Polismyndigheten och Kriminalvården därefter kommer Sveriges Domstolar.

De satsningar som gjorts på rättsväsendet under det senaste året har varit välkomna och gett goda resultat. Många av myndigheterna har fått utrymme att växa i en högre takt än tidigare. En utmaning som dock kvarstår är kompetensförsörjningen. För att rättsväsendets myndigheter ska kunna attrahera och behålla kompetent och erfaren arbetskraft nu och framåt behövs strategiska resurser och långsiktighet.

De stora satsningarna som gjorts på Polismyndigheten fortsätter även under 2022. Polisen får nästan 34 miljarder kronor i anslag 2022 vilket är ungefär 3 miljarder mer än för år 2021.

3 av 4 av akademiker inom Polisen vill byta jobb 

Vi menar att Polismyndigheten i mycket större utsträckning måste satsa på akademiker. Fokuset bör handla mer om att ha rätt kompetens på rätt plats och på att anställa, utveckla och behålla akademiker med spetskompetens på olika nivåer. I Akavias rapport "Inte bara blåljus, akademiker inom Polismyndigheten" kan vi konstatera att tre av fyra civilt anställda inom polisen vill byta jobb till följd av löneutvecklingen, dåliga utvecklings- och karriärmöjligheter, att den egna kompetensen inte tas tillvara och ledarskapet. I gruppen som svarar att de vill byta jobb svarar var femte att de vill byta jobb snarast.

Arbetsmiljö och ledarskap viktigt för att vända utvecklingen

För att kunna klara sitt uppdrag måste Polismyndigheten bättre att ta vara på alla civilt anställda akademiker och samtidigt arbeta aktivt för att bli en mer attraktiv arbetsgivare, förbättra arbetsmiljön och ledarskapet. Dessutom bör de interna målen om två tredjedelar poliser och en tredjedel civila tas bort.

Stort behov av nya vägar in

Samtidigt har Polismyndigheten svårt att fylla platserna till landets olika polisutbildningar. Trots att antalet antagna studenter ökade 2021 så saknades totalt 438 studenter för att fylla alla utbildningsplatser visar Polismyndighetens årsredovisning. Det ökar myndighetens behov av att hitta nya vägar in i yrket.

• Rapporten (PDF): "Inte bara blåljus – akademiker inom polismyndigheten"
• Debattartikel i Dagens Juridik: Framtidens polis behöver fler akademiker
• Polismyndigheten: "Positiv utveckling inom flera områden trots stora utmaningar"

De satsningar som görs på Kriminalvården är nödvändiga för att möta det beläggningstryck som finns på anstalter och häkten runtom i landet. I budgeten tilldelas myndigheten cirka 12,4 miljarder kronor.

Idag finns cirka 2200 ordinarie häktesplatser, 4500 anstaltsplatser samt drygt 600 beredskapsplatser i Sverige. Det planerar Kriminalvården inom en tioårsperiod att utöka med 3400 ordinarie platser fördelat på 2500 i anstalt och 900 i häkte. Utökningen medför ett växande behov av både kompetensförsörjning och utbildning.

• Rapport (PDF): "Kriminalvårdens platskapacitet 2021-2030"

I 2022 års budget tilldelas Åklagarmyndigheten drygt 2 miljarder kronor vilket är en ökning från cirka 1,8 miljarder 2021 och mer än vad myndigheten begärde i sitt budgetunderlag. Det är glädjande att Åklagarmyndigheten på så vis ges bättre förutsättningar till att fortsätta växa i den takt som bedöms vara nödvändigt.

I takt med att Polismyndigheten växer har antalet brottsmisstankar ökat de senaste åren. Det medför en ökad arbetsbelastning på både Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Dessutom har brottsligheten blivit alltmer komplex vilket ställer krav på tid och kompetens hos de åklagare som är förundersökningsledare. Sammantaget minskade dock antalet inkomna brottsmisstankar med cirka 6 procent under 2021 jämfört med året innan då antalet inkomna brottsmisstankar var ovanligt högt.

Det senaste året har Åklagarmyndigheten haft en historiskt hög tillväxt och antalet åklagare uppgår nu till 1 133. Åklagarmyndighetens årsredovisning 2021.

Samtidigt flaggar myndigheten i sitt budgetunderlag för att det finns ett behov av 1 300 åklagare vid slutet av 2025.

Bland de erfarna åklagarna är personalrörligheten hög visar Åklagarmyndighetens budgetunderlag för 2023-2025. För att kunna behålla och attrahera erfarna åklagare behövs därför ett flertal åtgärder vidtas exempelvis när det gäller anställningsvillkor, karriärmöjligheter och arbetsmiljö. 

Myndigheten har tidigare varnat för att uteblivna satsningar skulle leda till en inbromsning i verksamhetens utveckling och att en stärkt och långsiktig finansiering därför är viktig för att möta brottsutvecklingen. Åklagarmyndighetens budgetunderlag 2022–2024.

För att Åklagarmyndigheten ska klara sitt viktiga uppdrag samt behålla och utveckla sin kompetens för att möta brottsligheten krävs därför tillräckliga och långsiktiga resurser över tid.

Ekobrottsmyndigheten får ett anslag på cirka 856 miljoner. Vilket är mindre än vad myndigheten bedömer vara nödvändigt för att klara sitt uppdrag. Ekobrottsmyndigheten redovisade i sitt budgetunderlag stora behov av fler åklagare och utredare samt ökade resurser de närmaste åren. Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag-2022-2024.

Myndigheten beskriver dessutom hur brottsligheten blir alltmer omfattande och komplex vilket ställer krav på både resurser, kompetens och förmåga. Exempelvis minskade antalet ärenden 2021 samtidigt som antalet särskilt krävande ärenden ökade. Ekobrottsmyndighetens Årsredovisning 2021.

Sveriges domstolar tilldelas år 2022 cirka 6,7 miljarder kronor i anslag vilket är ett välkommet tillskott. Under de senaste åren har måltillströmningen ökat och når nu rekordnivåer. För att kunna möta och hantera ökningen och de alltmer omfattande och komplexa målen krävs därför fler medarbetare.

Inkomna mål och konkurrensärenden hos tingrätten 2021.

Akavia har tillsammans med Saco-S i en debattartikel påpekat problematiken när myndigheterna inom rättsväsendet behandlas som separata stuprör, trots att många förslag och satsningar påverkar samtliga myndigheter.

Dessutom finns det en påtaglig risk att de satsningar som görs på Polismyndigheten bromsas upp om inte likvärdiga satsningar görs på övriga myndigheter inom rättsväsendet. För att kunna klara sina uppdrag är det därför viktigt att alla myndigheter inom rättsväsendet ges goda förutsättningar till att växa i samma takt. Budgetunderlag 2022-2024

Stora pensionsavgångar väntar på flera av landets domstolar

Under 2021 har domarförsörjningen varit ett prioriterat område för Sveriges Domstolar. Att rekrytera nya domare är svårt. Det saknas sökande på flera av de domartjänster som utlyses runtom i landet och myndigheten arbetar löpande med att försöka höja attraktiviteten för yrket.

Att utbilda en domare är en lång process och det kan i vissa fall ta upp till 10 år innan man kan börja arbeta med alla typer av mål. Dessutom väntar stora pensionsavgångar på domstolar runtom i landet. Enligt Sveriges domstolar uppgår andelen ordinarie domare i ålderskategorierna 60–64 år till 8,9 procent och andelen 65 år eller äldre till 20,6 procent.

Att domstolarna får tillräckliga och långsiktiga resurser för att kunna anställa nya domare och notarier är således en förutsättning för att rättsväsendet ska fungera. Under 2021 ökade antalet notarieanställningar med fem procent samtidigt som antalet sökande till notarietjänstgöring låg kvar på höga nivåer. Sveriges Domstolars årsredovisning 2021