I del ett av serien "Det våras för byråkraten" undersöktes utmaningar och möjligheter för dagens kommunala tjänstemän. Se panelsamtalet här eller läs en kortfattad version av samtalet.
Under det första panelsamtalet diskuterades hur den kommunala tjänstemannens roll, ansvar och mandat ser ut och vilka är utmaningarna och möjligheterna för dagens kommunala tjänstemän. Under samtalet togs ämnen upp såsom vikten av att reflektera och ifrågasätta som tjänsteman, hanteringen av välfärdskorruption och värdet av att ha en gemensam syn på problemformuleringar.
Deltagare i panelen:
Moderator var Hanna Elving, senior rådgivare Innovation & Förändringsledarskap.
Under samtalet framkom åsikter att många av dagens kommunala tjänstemän är bakbundna robotar som inte ges utrymme att tänka själva, utan främst följer regelverk och agerar som marionetter. Följden blir att anställda inte vågar uppmärksamma problem och svårigheter, då det kan ses som ett illojalt beteende mot arbetsgivaren eller riskerar att kränka någon.
Panelen menar därför att kommuner och regioner behöver uppmuntra sina tjänstemän att reflektera, testa, utvärdera; Vilka konsekvenser får ett visst arbetssätt? Är det vettigt och förnuftigt? Hur kan vi effektivisera våra tjänster, verktyg och system så att de använder mindre tid, kraft och pengar. Kan vi ta bort arbetssätt som inte fungerar? För att våga prova nya arbetssätt behövs även tillåtelse att få göra fel.
– Vi behöver mer av en fejlar-kultur där vi tillåts att testa, och till och med misslyckas ibland, sa Jonathan Alamo Block.
Samtalet fortsatte och Jonathan Alamo Block hävdade att det viktigaste i en demokrati inte är öppna, allmänna val utan att släppa fram en mängd olika beslut. Ifrågasättande och småkonflikter är viktigt för att en arbetsplats ska utvecklas, liksom att våga berätta om de negativa konsekvenser ett beslut kan komma att leda till. Men eftersom kritik kan upplevas som riskfyllt behövs det specifika kanaler för detta, menade Mats Alvesson. Förslagsvis i form av en förnuftsombudsman som har som uppgift att påtala problem.
– En djävulens advokat som har i uppgift att uttrycka det som är lite känsligt och svårt att uttrycka, sa Mats Alvesson.
Därefter handlade samtalet om hur en av de största utmaningarna för kommuner och regioner är välfärdskorruption, där både medborgare och organisationer försöker påverka kommunala beslut inom skola, vård och omsorg. Hot och manipulationer, där man försöker tillskansa sig pengar eller andra fördelar, är allt vanligare.
– Det kan vara hot om anmälan eller hot att lämna skolan, en antydan att någon är rasistisk eller att en lärare är dålig, om betyget är lågt, sa Dick Morén.
Idag finns sällan tillräckliga rutiner för att bemöta denna otillbörliga påverkan, eller hantera hur den påverkar arbetskulturen. Det behöver tas fram riktlinjer, stöd och råd hur man kan arbetar med problemet. Och kommunerna behöver börja tala om det, hittills har det varit väldigt tyst.
– Kanske beror det på skuld- och skamkänslor, för att man låtit sig påverkas utan att man vill, och därför inte har vågat prata om det tidigare, sa Jonathan Alamo Block.
Slutligen diskuterades att kommuner borde ha färre mål och mindre detaljstyrning. Dessutom behövs en samsyn i problemformuleringar där olika instanser tillsammans definierar och prioriterar bland arbetsuppgifter och problem som behöver lösas. I dagsläget lägger tjänstemän mer tid på att fördela ansvaret, än att ta ansvar. I stället borde utmaningar ses som ett gemensamt ansvar man samarbetar kring och där medarbetares kompetens utnyttjas på bästa sätt, oavsett vilken avdelning de arbetar på.
I del två av serien "Det våras för byråkraten" diskuterades framtiden för dagens kommunala tjänstemän. Se panelsamtalet här eller läs en kortfattad version av samtalet.
I del tre av serien "Det våras för byråkraten" diskuterades bland annat den statliga byråkratens roll i det demokratiska systemet. Se panelsamtalet här eller läs en kortfattad version av samtalet.
