Digitaliseringen förändrar arbetslivet

Akavia arbetar för att ta tillvara våra medlemmars intressen på olika arenor, både som arbetsmarknadspart och som intresseorganisation för våra medlemsprofessioner. 

Vår utgångspunkt är att teknikutveckling och innovation är en självklar del av arbetslivet och framtiden, det gäller förstås även AI. Vi tror inte på att förbjuda eller reglera sönder ny teknik utan på att utveckla den ansvarsfullt och hållbart.  

Våra kärnvärden individnytta, nytänkande och kunskap går igen i vår syn på AI. Vi tror att AI kan och kommer att utveckla och utmana arbetslivet som vi känner det. Vi vet att många av våra medlemmar är nyfikna på tekniken och vill lära sig mer om hur AI-verktyg kan användas i arbetslivet. Samtidigt kan en del känna oro för att inte hänga med i teknikutvecklingen.

Akavias inställning är att ansvarsfulla arbetsgivare har allt att vinna på att låta AI komplettera medarbetarnas kompetens snarare än att ersätta den. För det krävs kontinuerlig kompetensutveckling och en nära dialog med medarbetarna på arbetsplatsen.

• Läs rapporten "Akademiker och algoritmer"
• Åtta tips till förtroendevalda om AI på arbetsplatsen

Digitaliseringen och automatiseringen innebär att arbetets innehåll förändras i många yrken och att vissa arbetsuppgifter kommer att försvinna på sikt. Men precis som vid tidigare omställningar av arbetsmarknaden att nya arbetstillfällen skapas.

World Economic Forum konstaterade redan 2020 att AI inom några år skulle ersätta 75 miljoner jobb över hela världen. Samtidigt konstaterade de att 133 miljoner nya jobb och roller som inte funnits tidigare kommer att skapas.

Utvecklingen inom AI påverkar hela arbetsmarknaden och även yrken som kräver lång och specialiserad utbildning. För att framtidssäkra sin kompetens behöver akademiker anamma ett  livslångt lärande. Samtidigt behöver utbildningar anpassas efter yrkesverksammas behov.

Automatiseringen av arbetsmarknaden är i sig ingenting nytt men den snabba utvecklingen inom AI påverkar nya grupper på arbetsmarknaden. Det är inte längre enbart enklare arbeten som påverkas av automatisering och digitalisering utan också yrkesroller och arbetsuppgifter som kräver lång och specialiserad utbildning.

Välutbildade akademiker behöver fundera över hur de ska framtidssäkra sin kompetens och vilken kompetensutveckling som är nödvändig för att hålla jämna steg med teknikutvecklingen.

Bland Akavias medlemmar är intresset för kompetensutveckling stort. 46 procent vill kompetensutveckla sig genom studier de närmsta tre åren. I topp på medlemmarnas önskelista hamnar IT och AI.

Kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden

Bland Akavias medlemmar anser sig åtta av tio ha rätt kompetens för att vara attraktiva på framtidens arbetsmarknad. Samtidigt vet vi att en del känner oro över hur digitalisering och automatisering påverkar arbetslivet. Vilka kompetenser är det då som efterfrågas på framtidens arbetsmarknad?

Två utvecklingstrender är tydliga när det gäller arbetsmarknadens kompetensbehov. Å ena sidan blir digital och teknisk kompetens allt viktigare men å andra sidan ökar samtidigt betydelsen av mellanmänskliga relationer och sociala förmågor.

Omställningsstödet ger möjlighet till livslångt lärande

För att akademiker ska kunna hänga med i teknikutvecklingen krävs förutsättningar för ett livslångt lärande.

Akavia vill därför att utbildningsutbudet vid universitet och högskolor anpassas för yrkesverksamma. Det är särskilt viktigt när det omställningsstudiestödet finns på plats, vilket ger helt andra ekonomiska förutsättningar för yrkesverksamma att studera på universitet eller högskola senare i karriären.

• Så kommer AI påverka ditt arbetsliv
• Vad innebär livslångt lärande?
• Studera med lön

Juristyrket utmanas av AI och digitalisering och står inför en betydande omvandling, enligt en rapport från Akavia. Genom nya standardiserade och automatiserade tjänster uppstår goda möjligheter för att effektivisera det juridiska arbetet utan att kvaliteten försämras. Utvecklingen påverkar redan i affärsmodeller, organisationsstrukturer och instegsjobb.

• Läs rapporten "Digitaliseringens effekter för jurister"

Ekonomer behöver även fortsatt utveckla sin digitala och tekniska kompetens men att förmågor som kreativitet, empati, ledarskap, kommunikation och samarbetsförmåga samtidigt blir allt viktigare.

• Läs rapporten "AI-ekonomer och robotcontrollers?"

Den digitala utvecklingen kommer att gripa djupt in i våra liv och ge oss många möjligheter. Men det finns också en oro över att de snabba förändringarna kan göra det svårt för oss att förstå och hantera teknikens påverkan på samhället och ekonomin.

Den som leder digitaliseringen av Sverige måste också satsa på information, utbildning och ett offentligt samtal om digitaliseringen för att främja tillit och trygghet samtidigt som förändringarna pågår.

Anställdas personliga integritet måste skyddas. Många, ofta känsliga personuppgifter, hanteras på arbetsplatser och digitala verktyg kan också innehålla möjligheter till övervakning.

Akavia adresserar utmaningarna i sitt arbetsmarknadspolitiska program och menar att Sverige behöver en samordnad digitaliseringssatsning. Ett Sverige i framkant med fortsatt hög tillväxt och välstånd kräver fortsatt hög digitaliseringstakt.

• Akavias arbetsmarknadspolitiska program

1. Regeringen bör ta fram en nationell strategi för artificiell intelligens. Strategin bör ta hänsyn till etiska, juridiska, ekonomiska och sociala frågor med särskilt fokus på hur arbetsmarknaden påverkas. Strategin bör tas fram i nära dialog med arbetsmarknadens parter. 
2. Regeringen bör ge Arbetsförmedlingen eller annan relevant myndighet i uppdrag att analysera hur arbetsmarknaden påverkas av AI-utvecklingen på kort och lång sikt. Analysen bör göras i nära dialog med arbetsmarknadens parter.  
3. Regeringen bör satsa på utbildning och kompetensutvecklingen för att möta de växande behoven av AI-kompetens. Uppdragen till Universitetskanslersämbetet och Myndigheten för yrkeshögskolan att analysera AI:s påverkan på utbildningsutbudet är ett bra första steg. 
4. Regeringen bör främja innovation och forskning. Målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Samma målsättning bör gälla artificiell intelligens. Då krävs satsningar på innovation och forskning. Det bör ske genom att öka finansieringen till AI-relaterade forskningsprojekt.  
5. Regeringen bör ta fram ett etiskt regelverk för artificiell intelligens med vägledning och riktlinjer för användandet av AI i offentliga verksamheter.  
6. Fler samarbeten mellan offentliga och privata aktörer. Nära samarbeten mellan offentliga och privata aktörer, som arbetsgivare, myndigheter och utbildningsanordnare är nödvändigt för att säkerställa att vi drar nytta av möjligheterna med AI. WASP är ett exempel som främjar samverkan mellan akademi och näringsliv.  
7. Regeringen bör utse en ombudsman med ansvar för AI-frågor.  
8. Regeringen bör ta initiativ till en AI-beredning med samma konstruktion som försvarsberedningen och trygghetsberedningen.  
9. Alla arbetsplatser, med undantag för de minsta, bör ta fram en policy eller riktlinjer för hur AI används i verksamheten. Policyn bör tas fram i dialog med fackligt förtroendevalda på arbetsplatsen.  
10. Alla arbetsgivare, med undantag för de minsta, bör erbjuda sina medarbetare utbildning och kompetensutveckling i hur AI kan användas i arbetet.