"Detta är ju ett samhällsproblem som kräver åtgärder från flera olika håll och Akavia uppmuntrar arbetsgivare att ta ett större ansvar"
Varför är våld i nära relationer även en fråga för arbetsplatser?
– Den som är utsatt för våld kan påverkas både fysiskt och psykiskt så att det även inverkar på personens förmåga att prestera på jobbet, därför finns det skäl för arbetsgivaren att ingripa. Det är såklart även möjligt att agera utifrån medmänsklighet. Arbetsplatsen är dessutom ofta den plats där medarbetaren känner sig trygg. Här kan det finnas rum för att öppna upp och våga berätta om sin utsatthet.
Finns det arbetsrättsliga regler för hur arbetsgivaren ska agera vid misstanke om våld i nära relationer?
– När det gäller missbruk av exempelvis alkohol har arbetsgivaren ofta en beredskap, men inte när det gäller våld i nära relationer. Andra länder som Australien har kommit betydligt längre med att stötta utsatta även på jobbet och lägger ett mycket större ansvar på arbetsgivaren via kollektivavtal. Till exempel kan medarbetare ha rätt att få stödsamtal på arbetstid. Att få betald ledighet för att kunna ordna upp sin situation är ett annat exempel.
Borde Sverige följa efter?
– Detta är ju ett samhällsproblem som kräver åtgärder från flera olika håll och Akavia uppmuntrar arbetsgivare att ta ett större ansvar och engagera sig i frågan på olika sätt. Till exempel genom att utbilda anställda om relationsvåld och alltid inkludera frågan i medarbetarsamtal.
Hur kan våld i nära relationer yttra sig?
– Ordet våld får de flesta att tänka på grovt fysiskt våld. Men fysisk misshandel kan också innebära knuffar eller att hålla så pass hårt att en person får blåmärken. Sedan kan våld även handla om psykisk misshandel. Till exempel att bemötas av plötsliga oförklarliga utbrott, ett kontrollerande beteende eller kommentarer att du är värdelös. Det kan också var hot om att det ska hända någonting, ett slags skrämmande beteende.
Hur ska chefen agera vid misstanke om att en medarbetare far illa?
– Vid misstanke måste chefen våga fråga. Frågan kan behöva ställas flera gånger vid olika tillfällen för det är inte säkert att den som blir utsatt vågar berätta första gången. Och den som är utsatt inser inte alltid själv vad hen är med om. Samtalet med chefen kan då fungera som en tankeväckare. Det är viktigt att inte skambelägga den anställde utan att visa att frågan ställs av omtanke.
Men arbetsgivaren kan också prata och utbilda om ämnet i arbetsgruppen så att medarbetarna lär sig vara uppmärksamma på olika beteenden. Till exempel om en kollega aldrig följer med på aktiviteter efter jobbet eller att partnern hela tiden ringer till arbetet. Ofta är det små subtila signaler.
Hur påverkas den drabbade i sitt liv av det psykiska våldet?
– Psykiskt våld kan göra det svårt att sova och koncentrera sig och självkänslan försvinner för att du bara får kritik hemma och kommentarer om hur dålig du är. Det kan bryta ned en människa.
Det kan också göra att du ofta blir sen till jobbet för att din partner till exempel gömmer bilnycklar, fejkar sjukdom eller vägrar ta hand om gemensamma barn.
Vem drabbas av våld i nära relationer?
– Det finns fördomar om att bara vissa miljöer och grupper drabbas men kvinnojourer visar att det här förekommer överallt, bland såväl hög- som lågutbildade. Och det är inte bara män som utövar våld mot kvinnor. Det finns män som är utsatta av kvinnor och det förekommer även i enkönade relationer.
Vad kan den som är utsatt göra för att få hjälp och hur kan omgivningen stötta?
– Det bästa är om den som är utsatt vågar öppna upp för sin chef eller företagshälsovården. Men det gäller också att dessa människor har kunskap om relationsvåld och inte skuldbelägger personen för att hen inte lämnar relationen direkt. Så kallade traumatiska band kan göra att personen stannar kvar, det kan handla om ekonomi, starka känslor eller gemensamma barn. Eller en rädsla för vad ett uppbrott kan trigga för beteende hos den som utsätter.
– Omgivningen kan stötta genom att läsa på om relationsvåld och göra en akutlista över vad den utsatta behöver göra när hen bestämmer sig för att lämna. Det är nämligen den situation som är mest riskabel och kan innebära ännu mer våld. Vid fara för liv och hälsa ska du förstås hjälpa den anställda att kontakta polis och kvinnojour.