Akavias analys av statsbudgeten 2025

Att stärka Sverige som kunskapsland är avgörande för långsiktig produktivitet och välstånd. Akavia välkomnar därför regeringens ambition att stärka produktiviteten, men ser både styrkor och svagheter i budgetpropositionen för 2025.

– Det är positivt att regeringen tar steg i budgetpropositionen för att utbildning och arbete ska löna sig bättre. Det är viktigt för både individen och för samhällsekonomin. Att en lägre andel av skatteintäkterna kommer från arbete är särskilt angeläget för att främja humankapital och sysselsättning i en tid då AI-transformationen omdanar kunskapsintensiv arbetsmarknad, säger Charlotte Tarschys, chefsekonom.

Akavia instämmer med regeringens Produktivitetskommission att utbildningssystemets kvalitet är avgörande för landets produktivitetsutveckling. Beskedet från regeringen om ökade medel per student är välkommet men bör ses i ljuset av ökade kostnader och en lång period av urholkade resurser.

– Det är i grunden positivt att regeringen vill stärka utbildningskvaliteten inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska ämnena genom att höja anslagen per student. Höjningen av anslagen ska dock ses i ljuset av att lokalkostnaderna ökade med 10 procent under 2023 för lärosätena samt att lärosätenas anslag urholkats över tid till följd av effektiviseringskrav. Därför behövs fortsatta satsningar för att stärka kvaliteten, säger Viktor Göransson, sakkunnig högre utbildning.

Tillskottet är kopplat till studenternas genomströmning på sina utbildningar, alltså avklarade poäng, inte antalet studerande totalt. Förstärkningen riskerar därför att skapa incitament för lärosätena att sänka ribban vid examinationer eftersom höjningen är villkorad till avklarade poäng. Om regeringens ambition är att höja utbildningskvaliteten vore det bättre att, likt tidigare förstärkningar av anslaget, höja anslaget per inskriven student snarare än för genomströmningen.

Regeringen aviserar även att en utredning ska tillsättas för se över hur utbildningsutbudet kan bli mer anpassat till arbetsmarknadens behov. Utredningen ska också se över resurstilldelningssystemet för att uppnå en ökad effektivitet i fördelningen av resurser. Det är viktigt att utredningen säkerställer att det finns resurser till både grundutbildningen och det livslånga lärandet. Regeringen aviserar även att man kommer att se över studiemedelssystemet. Det är en grundbult för att alla ska ha möjlighet att studera vidare och Akavia kommer att bevaka frågan framåt.

I budgeten aviserar regeringen att CSN får en förstärkning på 50 miljoner kronor under 2025 för att klara den stora mängden ansökningar till omställningsstudiestödet. Ett välkommet besked som ligger i linje med vad såväl Akavia som CSN har efterfrågat.

– Tillsammans med tidigare regelförenklingar kan detta förhoppningsvisa göra att väntetiderna kortas och fler yrkesverksamma kan få möjlighet att ta del av omställningsstudiestödet. Det är en viktig förutsättning för det livslånga lärandet, säger Hanna Birath, sakkunnig inom det livslånga lärandet.

En stabil och robust statlig förvaltning är kärnan i ett väl fungerande samhälle. En långsiktig, strategisk resurstilldelning är avgörande för att myndigheterna ska kunna hantera sina kärnuppdrag men också nya utmaningar eller möjligheter som uppstår.

I budgeten anges att regeringen vidtar åtgärder för att minska utgifterna för statsförvaltningen, bland annat genom att föreslå minskade anslagsnivåer för ett flertal myndigheter. Regeringen framför att statsförvaltningen behöver bli mer ändamålsenligt organiserad och mindre fragmenterad, antalet myndigheter bör minska och kärnuppgifter prioriteras.

Regeringen föreslår inga nya generella besparingar på myndigheterna i förvaltningsanslagen för 2025. Det är välkommet och bra att modellen för förvaltningsanslagen ligger fast.  

Satsningar görs på vissa myndigheter så som Försäkringskassan och Åklagarmyndigheten. Samtidigt har exempelvis Försäkringskassan larmat om att läget är allvarligt och att man kan behöva dra ner på verksamhet som i sin tur kan påverka service och tillgänglighet. Även om det tillförs medel i höstens budget är det tveksamt om det är tillräckligt då man under tid fått nya uppdrag och snäva resurser.

- Akavia välkomnar de satsningar som regeringen föreslår på vissa myndigheter, så som Försäkringskassan och Åklagarmyndigheten, men ser med oro på ryckigheten i resurstilldelningen. Vi efterlyser en långsiktig tilldelning som främjar stabilitet i förvaltningen. Myndigheterna ska ha möjlighet att klara sina kärnuppdrag men också nya uppdrag samt i längden säkra kompetensförsörjningen, säger Anna Nitzelius, sakkunnig förvaltningspolitik.

Målen för den statliga förvaltningspolitiken antogs för femton år sedan. Det finns anledning att se över dessa och särskilt med tanke på samhällsförändringar och nya omständigheter. Vi har sedan dess sett utmaningar av olika typer. Den statliga förvaltningen behöver vara väl rustad för både kärnuppdrag, nya utmaningar och kriser.

– Akavia ser positivt på att regeringen framhåller att förvaltningspolitiken behöver utvecklas för att möta nya behov men det speglas inte i budgetpropositionen. Förändringar av förvaltningen och myndigheter bör ske med utgångspunkt i noggrann analys och utvärdering samt mot långsiktiga mål, säger Anna Nitzelius.

Det är viktigt att det finns svenskar i EU:s institutioner för att bidra med kompetens och kunskap, men också för att det ska finnas en representativ andel svenskar. Det handlar i grunden om EU:s legitimitet och förtroende för institutionerna. Regeringen föreslår en förstärkning om 1,3 miljoner kronor från 2025 till Universitets- och högskolerådet för att förstärka tränings- och coachningsstödet till svenskar inför EU:s uttagningsprov och tillsättningar av strategiskt viktiga tjänster inom EU-institutionerna.

– Akavia välkomnar att ökade resurser läggs på att underlätta rekrytering av svenskar till EU:s institutioner. Vi har många medlemmar som med sin kompetens och erfarenhet kan tänkas vilja söka sig till institutionerna. Det finns all anledning att ge mer stöd i ansökningsprocessen, inte minst för att uttagningsproven och rekryteringsprocesserna anses ganska utmanande, säger Anna Nitzelius.

Akavia har länge påtalat vikten av långsiktiga satsningar på rättsväsendets myndigheter i syfte att säkra kompetensförsörjning och för att värna rättssäkerheten. Vi ser därför positivt på att till exempel Åklagarmyndigheten och Sveriges domstolar får ökade anslag i budgeten.

Polismyndigheten ges ökade anslag för att finansiera sin fortsatta tillväxt vilket är positivt. Akavia  kommer särskilt följa att tillväxten inte ensidigt fokuseras på ett visst antal poliser, utan på myndighetens samlade resultat. Många av Akavias medlemmar är civilanställda inom polisen och fyller en viktig roll i till exempel utredningsverksamheten. Detta har regeringen särskilt pekat ut som förbättringsområde och det är därför viktigt att det från politiskt håll fortsatt satsas brett på Polismyndigheten.

– Vi ser alltjämt ett stort behov att rekrytera skickliga jurister till bland annat Sveriges domstolar och till Åklagarmyndigheten samt kompetenta akademiker till Polismyndigheten. Att lyckas med kompetensförsörjningen på sikt kräver många åtgärder, men ett långsiktigt tänk i budgettilldelningen är en grundförutsättning. Rekryteringsbehovet kan komma att öka snabbt om till exempel Polismyndigheten expanderar ytterligare. Detta kommer vi att följa noga, säger Johan Kjellsson, rättspolitisk talesperson.

Alltför många av de högutbildade utrikesfödda akademikerna som finns i Sverige idag är arbetslösa eller har jobb som inte motsvarar deras kompetens. Akavia har under lång tid efterlyst anpassade insatser för utrikesfödda arbetslösa akademiker

– Det är olyckligt att Intensivåret, en insats som var till för den som deltog i etableringsprogrammet och som har kapacitet att gå snabbt framåt, inte utvecklats enligt intentionen och nu läggs ner. Det saknas även satsning på kompletterande utbildningar vid högskola och universitet. Samtidigt är det positivt att fler högutbildade utrikesfödda arbetslösa nu kommer att kunna ta del av kvalificerad praktik via Jobbsprånget, säger Ulrika Husmark, sakkunnig jämställdhet.