Vad innebär de nya reglerna?
– I grova drag innebär reglerna i uthyrningslagen att en arbetstagare som är anställd hos ett bemanningsföretag i syfte att hyras ut, ska erbjudas en tillsvidareanställning hos kundföretaget om hen har varit uthyrd till dem på en och samma driftsenhet i sammanlagt mer än 24 månader, under en 36-månadersperiod. Det behöver alltså inte vara 24 månader i sträck och den anställda kan byta bemanningsföretag under perioden. Istället för en anställning kan arbetsgivaren välja att erbjuda den bemanningsanställda två månadslöner i kompensation.
Reglerna trädde i kraft den 1 oktober 2022, men det är först den 1 oktober i år som den får effekt. Hur kommer det sig?
– Det är först i oktober i år som det har hunnit gå två år sedan den här nya paragrafen – 12 a § – trädde i kraft och det är således då bemanningsanställda kan ha jobbat sina 24 månader på samma driftsenhet. Det är viktigt att betona att man måste ha jobbat på samma driftsenhet inom företaget för att reglerna ska gälla. Däremot spelar det ingen roll om man har varit del- eller heltidsanställd under de här 24 månaderna.
Vad är bakgrunden till den nya förändringen i lagen om uthyrning av arbetstagare, även kallad uthyrningslagen?
– De nya reglerna togs fram i samband med LAS-reformen och trädde i kraft den 1 oktober 2022. Förändringen i lagen har sin grund i principöverenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter.
Vad sker när en bemanningsanställd har kommit upp i sina 24 månader?
– Då har kundföretaget en månad på sig att komma med ett erbjudande till den bemanningsanställda: antingen en tillsvidareanställning eller ekonomisk ersättning motsvarande två månadslöner. Den bemanningsanställda har därefter ”skälig tid” på sig att svara på erbjudandet. Vad som är skäligt bestämmer arbetsgivaren.
Vad händer om kundföretaget inte håller koll på tiden och inte kommer med ett erbjudande?
– Då ska man som bemanningsanställd uppmärksamma kundföretaget om detta. Hörsammas det inte kan man vända sig till Akavia för hjälp och stöd. Men det måste ske inom fyra månader efter det att kundföretaget senast skulle ha lämnat ett erbjudande om tillsvidareanställning eller betalat ersättning till arbetstagaren. Därför är det viktigt att man själv kontrollerar hur länge man har jobbat på samma driftsenhet på ett bolag, även om det är kundföretaget som enligt lagen bär ansvaret för att hålla räkningen.
Varför är den här uppdateringen i lagen viktig?
– Jag tror att det handlar om att många bemanningsanställda kan vara intresserade av att få anställning hos ett kundföretag. I uthyrningslagen är det dock redan reglerat att en inhyrd arbetstagare ska ha samma villkor som de anställda.
Det finns inget krav på att kundföretaget ska erbjuda arbetstagaren likvärdig lön eller tjänst som den har haft i egenskap av bemanningsanställd. Vad tänker du om det?
– Nej, i lagen finns inte några direkta krav på vad tillsvidaretjänsten som du erbjuds ska innehålla i form av arbetsuppgifter och lön. Det regleras bara att erbjudandet måste vara ”skäligt”, vilket är ganska vagt formulerat. Du kan alltså erbjudas en sämre lön än den du har på bemanningsföretaget och som tillsvidareanställd kan du hamna sist i turordningen på det nya bolaget. Det är viktigt att ha detta i åtanke när man tar ställning till ett erbjudande om en tillsvidareanställning.
Om du tackar nej, kan du i så fall välja att istället ta erbjudandet om två månadslöner?
– Nej, det är kundföretaget som väljer om de vill erbjuda en tillsvidareanställning eller ekonomisk ersättning. Den bemanningsanställda kan välja att tacka ja eller nej till det som erbjuds. Tackar du nej till en anställning kan ni fortsätta som vanligt, men företaget är då inte skyldigt att komma med ett nytt erbjudande efter 24 månader igen. Tackar du ja avslutas anställningen hos bemanningsföretaget omedelbart och kundföretaget blir din nya arbetsgivare.
Finns det några oklarheter med de nya reglerna?
– Ja. Reglerna riktar sig till arbetstagare som är anställda av ett bemanningsföretag med syfte att hyras ut. Dels är det en definitionsfråga vad som anses vara ett bemanningsföretag; det finns ingen klar skiljelinje mellan bemannings- och konsultföretag så här måste man göra en prövning i varje enskilt fall. Dels är det en definitionsfråga vad som menas med ”i syfte att hyras ut”. För det tredje kan det föreligga otydligheter huruvida kundföretaget verkligen utövar kontroll över den bemanningsanställda. Arbetstagaren måste vara under kundföretagets kontroll och ledning för att de nya reglerna ska aktualiseras.
Det låter som att de nya reglerna kan bli föremål för tvister?
– Ja, det kan absolut uppstå tvister i samband med tillämpningen av de nya reglerna. Något som däremot är tydligt i lagen är att bemanningsföretag inte får hindra sina arbetstagare att ta en anställning på kundföretaget dit de är uthyrda.
Hur ser du på risken att kundföretag kommer att försöka kringgå lagen genom att avsluta kontrakt med den bemanningsanställda precis innan de 24 månaderna har hunnit gå?
– Jag hoppas och tror att ett seriöst bolag inte vill kringgå lagen. Men det finns alltid en risk när en ny reglering träder i kraft att det kan uppstå frågetecken kring tillämpningen och som till slut behöver avgöras av en domstol.
Undantag från de nya reglerna gäller i vissa fall. Berätta om det!
– Den nya paragraf 12 i uthyrningslagen är semidispositiv. Det betyder att genom ett centralt kollektivavtal kan avvikelser från lagen göras. Därför är det bra att som bemanningsanställd ta reda på om något kollektivavtal är tillämpligt. Inom statlig sektor, där nya tjänster måste utlysas och en rekryteringsprocess inledas, är delar reglerade genom kollektivavtal. Alternativet om två månadslöner gäller heller inte i den statliga sektorn.
Hur ska du agera om ett kundföretag inte följer eller på andra sätt missbrukar de nya reglerna?
– Då måste du agera inom fyra månader. Börja med att kontakta företaget ifråga. Om ni inte kommer överens kan du vända dig till din lokalförening på arbetsplatsen eller till våra rådgivare på Akavia. Vi har möjligheter att, för din del, rikta krav mot kundföretaget som kan vara antingen ett bolag eller en myndighet. Om förhandlingen misslyckas kan ärendet, under vissa förutsättningar, gå vidare till domstol och kundföretaget kan då bli skyldigt att betala skadestånd.