Genom balansdirektivet införs ändringar som innebär att arbetstagare med barn som inte fyllt åtta år och arbetstagare som vårdar en svårt sjuk närstående har rätt att av omsorgsskäl begära flexibla arbetsformer. Med flexibla arbetsformer menas förändringar av det aktuella arbetsmönstret genom till exempel distansarbete, flexibla arbetstider eller deltidsarbete.
Arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar vid begäran om flexibla arbetsformer
Om en arbetstagare nyttjar sin rätt att begära flexibla arbetsformer ska arbetsgivaren svara inom skälig tid. Arbetsgivaren ska ta ställning både till verksamhetens och arbetstagarens behov. Om arbetsgivaren avslår begäran om flexibla arbetsformer eller senarelägger den begärda förändringen är arbetsgivaren skyldig att motivera beslutet.
Den arbetstagare som varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt minst sex månader har rätt att begära flexibla arbetsformer. Reglerna innebär däremot inte någon rätt för arbetstagaren att få sin begäran beviljad. Det är endast en rätt att begära och få svar från arbetsgivaren.
Om arbetsgivaren beviljar begäran om flexibla arbetsformer och förändringen avser en bestämd tidsperiod, har arbetstagaren rätt att vid periodens slut återgå till sitt ursprungliga arbetsmönster. Skulle arbetstagaren på grund av ändrade omständigheter begära att få återgå till det ursprungliga arbetsmönstret innan tidsperioden har löpt ut, ska arbetsgivaren besvara begäran inom skälig tid.
Arbetstagare som begär flexibla arbetsformer får inte missgynnas med anledning av en sådan begäran. Arbetsgivaren får inte heller utsätta en arbetstagare som har begärt flexibla arbetsformer för repressalier. Föräldraledighetslagens förbud mot missgynnande har också ändrats med anledning av balansdirektivet.
Ledighet för närståendevård
Balansdirektivet ställer krav på att arbetstagare ska ha rätt att vara ledig från arbetet minst fem dagar per år för vård av närstående anhörig. Någon ändring av svensk lag behövs inte då lagen om ledighet för närståendevård sedan tidigare innebär en rätt till ledighet för att vårda en närstående svårt sjuk person. Denna rätt är kopplad till att den vårdande arbetstagaren får närståendepenning från Försäkringskassan.
Arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar vid ledighet för närståendevård
Arbetstagare som vårdar en svårt sjuk närstående person har alltså fortsättningsvis kvar sin rätt till ledighet. Med balansdirektivet har arbetstagare därutöver även rätt att begära flexibla arbetsformer av omsorgsskäl. Rätt till svar från arbetsgivaren gäller om den närstående personen som vårdas är en dotter, son, mor, far, maka, make eller registrerad partner till arbetstagaren eller bor i samma hushåll som arbetstagaren.
Om en arbetsgivare avslår en begäran om flexibla arbetsformer eller senarelägger förändringen ska arbetsgivaren motivera beslutet. Det behöver inte vara skriftligt. Förbudet mot missgynnande behandling och repressalier gäller även här.
